Det har kommit några rapporter under skolåret som handlat om just detta och tyvärr verkar inte denna lag slagit igenom fullt ut ännu. Detta beror nog till stor del på att man lade en uppgift på en yrkesgrupp som redan hade svårt att få tiden att räcka till. Dessutom tror jag att kunskapen och kompetensen hos alla som arbetar med skolmat inte finns för att klara av att näringsberäkna alla måltider. Lägg till detta det något luddiga begreppet näringsriktig mat, man hänvisade till de kostrekommendationer som finns framtagna av livsmedelsverket. Men det är ju bara rekommendationer och inget som måste följas slaviskt.
Hos oss försöker jag näringsberäkna som många rätter som jag hinner med. Men jag måste erkänna att jag under en turbulent vårtermin där halva personalstyrkan varit frånvarande och vi fått förlita oss på vikarier helt enkelt inte hunnit med. Men förhoppningen är att jag ska hitta ett bättre system för detta under nästa läsår och få det att fungera i de vardagliga rutinerna. Jag tror också att det blir lättare när jag nu har en bas med näringsberäknade rätter från detta år som jag kan använda mig av och slipper lägga ner tid på dessa. Men sedan handlar näringsberäkningen bara om en del av kedjan, hur mycket jag än beräknar och kalkylerar så handlar det ändå om att barnen ska äta som jag planerat för att näringsriktigheten ska uppnås. Så även om jag inte har hunnit med att räkna på alla rätter så har jag satsat på att se till så att det finns ett varierande utbud varje dag så att det förhoppningsvis finns något som tilltalar alla gäster. Vi gick från att servera ett alternativ till alla under början av läsåret till att i slutet ha minst tre rätter och ofta fyra som eleverna kunde välja på. I tillägg till det har vi fortsatt att utveckla vår salladsbuffé ytterligare. Dessa förändringar har gett positiv respons från både elever, lärare och föräldrar. Jag har även sett en tydlig skillnad på mängden råvaror som går åt vid varje lunchservering. Så med fler alternativ har mängden serverad och uppäten mat ökat med ca 10%.
Det som jag tycker är lite oroande dock med detta krav på oss i skolans värld samt den debatt som funnits i media under det gångna året är att vi på något sätt ska ta totalansvar för vad barnen äter. Under ett år äter barn i skolåldern 1095 måltider (frukost/lunch/middag) varav 178 av dessa äts hos oss under skolåret. Vi står alltså bara för ca 16% av måltiderna. Om vi lagar och erbjuder mat som är exakt efter de rekommendationer som finns och barnen sedan får något helt annat hemma så kan vi inte lastas för deras fysiska hälsa. För att barnen ska få en bra start på dagen och orka med sitt lärande behöver det en ordentlig frukost som de står sig ganska länge på. Nu vet jag både genom samtal med andra och även med elever att så inte alltid är fallet. Vad de sedan erbjuds till middag har jag ingen aning om men jag kan hoppas att det är "bra" mat. Om vi ska ta ansvar för vad de erbjuds när det äter sina 178 luncher i skolmatsalen så måste någon annan ta ansvar för vad de får under det återstående 917 måltiderna. Nu tror och hoppas jag att många föräldrar gör det men innan vi i skolköken får ta smällen för hälsotillståndet hos svenska skolbarn så kanske man ska se till hela bilden, något som jag känner har glömts bort i den debatt som förts.
I skrivande stund har jag bara två dagar kvar att arbeta innan jag får en efterlängtad sommarledighet. Nu kommer nog inte mitt huvud att ta lika mycket ledigt som kroppen utan tankar och idéer inför nästa terminsstart kommer nog att mala i huvudet ända fram till jobbstart. Men det är väl förbannelsen med att ha ett jobb som man trivs med och brinner för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar