Två steg in på terminen - med angenäma problem.

Så var man igång på riktigt. Efter en mjukstartsvecka och en riktig vecka är jag nu halvvägs in på vecka nummer tre under denna termin. Och för mig som fick en ofrivilligt frånvaro under våren och sedan haft sommarledigt så är det lite tungt att komma igång. Påminner faktiskt lite om förra höstterminen när jag var ny på skolan och det var mycket att ta till sig. Sen är jag inte riktigt van vid tempot efter den långa frånvaron, men sakta men säkert börjar jag komma in i det hela. Så om några veckor ska jag nog vara helt på banan med allt igen. Tur att man byggt upp lite instrument och verktyg som underlättar planering och annat. Något som jag alltid haft för vana sedan jag började som kökschef i skolans värld är att varje dag anteckna hur många som ätit och hur mycket de har ätit. En ovärderlig statistik som underlättar arbetet på många sätt, men tyvärr finns det ju faktorer som kan rubba detta och just nu har det visat sig att de elever som tillkommit i år är bättre på att äta än de som slutade så vi har varit tvungna att öka på mängderna och även hittat på nödlösningar. Nu är ju detta ett trevligt dilemma, speciellt när mängden fisk och vegetariskt som går åt ökat kraftigt. Så det blir till att laga mer mat så att de får den energi de behöver för att ta till sig de kunskaper som lärs ut på skolan.

Så det är med glädje jag tar tag i problemet och öka på inköpsmängderna. Tänkt om alla problem som uppstår i skolrestaurangen var av samma karaktär som detta, då skulle jag vara en lycklig kökschef.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter och instagram under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken http://instagram.com/skolkocken

Julbord 2013 - nu var det över

Efter en vecka av förberedelser var det idag dags att servera julbord på jobbet dvs Restaurang F på Fribergaskolan i Danderyd. Ett julbord kan se ut på många sätt och i skolan så tycker jag att man ska anpassa det efter sin målgrupp. Det är dumt att lägga energi på sånt som man med all säkerhet vet att de flesta inte kommer att äta. Just i år var det lite speciellt då det var första gången för mig på den här skolan, så vi byggde ihop julbordet de har haft tidigare med det som jag hade på min förra skola och skapade en ny version. Det som jag tycker är svårast är att veta hur mycket som kommer att gå åt och i vilken takt det går åt. Det är ju tråkigt att stå med en massa mat över som man inte kan göra något med, speciellt när det är så få dagar kvar denna termin. Men jag tycker att vi lyckades ganska bra, och det som blev kvar ska vi nog lyckas bli av med innan nästa vecka är över.
Det som också tycker är svårt att få till är flödet under lunchen. Det är ju samma mängd gäster som ska äta under samma tid som vanligt, men med betydligt mer att välja på och det gör det lite svårt. Men efter dagens äventyr så vet jag att det krävs en viss kommunikation mellan oss i skolrestaurangen och övriga på skolan så att det flyter bättre nästa år, det var ju första gången för alla i den här skolrestaurangen eftersom den är nybyggd. Bara en sådan sak att ge eleverna möjlighet till lite längre lunch en dag som denna skulle underlätta mycket. Så det tar vi med oss till nästa år tillsammans med lite andra logistiska lösningar.
Vad hade vi på julbordet då? Det var ett ganska standarmässigt julbord om man jämför med hur det ser ut på många privata restauranger men kanske lite över det normala om man ser till skolrestauranger. Men istället för att rabbla upp allt så kommer här en lång radda bilder som visar vad som serverades. Vi har försökt laga och tillverka så mycket vi kunnat själva men självklart har vi tagit lite genvägar. Men nu när vi gjort det ett år så kommer vi nog att ta bort en del genvägar nästa år och satsa ännu mer på egen tillagning.

Inlagd sill, Lingon- och kanelsill och Senapssill

Dill- & gräslöksgravad lax och Hovsmästarsås med honung

Ägghalvor med Skagenröra

12-timmarsstekt Julskinka och Rökt kalkonbröst

Läckökorv och Leverpastej

Skånsk senap, Äppelmos och Lingonsylt

Rödbetssallad, Rödkålssallad med granatäpple och Spröd salladsmix

Kokt skalad kulpotatis, Handrullade köttbullar och Prinskorv

Kambensspjäll med glögg-glace och Jansson frestelse

Fäbodknäcke, Vörtlimpa och Stureost

Brieost, Digistivekex och Pepparkakor

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter och instagram under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken http://instagram.com/skolkocken

Vår svenska skolmat - något att vara stolt över

När jag häromdagen kikade igen mitt flöde på facebook så dök det upp en bild som jag lite snabbt reflekterade över då - en bild på en norsk matpakke dvs. matsäcken som en elev har med sig för att äta till lunch i skolan. Men sen har den legat kvar och guppat i bakhuvudet sedan dess. Ju mer jag tänker på vad de flesta barn i norska skolor, och för all del i många anda länder också, äter till lunch så kan jag inte låta bli att vara stolt över att vara en del av den svenska skolmaten. Att varje dag kunna erbjuda god och näringsriktigt mat till eleverna som går i svenska grundskolor är något ganska unikt runt om i världen, att den sedan är lagstadgad och kostnadsfri är än mer unikt. Som de flesta som arbetar med skolmat vet så är det bara två länder som kan stoltsera med samma sak nämligen Finland och Estland. Jag önskar ibland att eleverna verkligen insåg vilken fantastisk sak den svenska skolmaten är, att det är något världsunikt som de ska vara stolta över. Men vi är ju så vana vid den att den nuförtiden tas för givet. Så till alla som arbetar med skolmaten i någon form vill jag bara säga grattis, ni är del av något stort och fantastiskt. Glöm inte det! Samtidigt hoppas jag att förändringarnas vindar ska blåsa i alla länder, för det är inte bara några som förtjänar bra skolmat utan det gör alla barn världen runt.

Ett exempel på svensk skolmat

Hur såg då matpakken ut? Ja den innehöll en smörgås, lite frukt och lite grönsaker (ganska lik den på bilden här under som jag hittade på nätet). Undrar hur många av våra svenska skolelever som skulle tycka att det var en okej lunch.

Ett exempel på norsk skolmat

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Examenslunch 2013 på Restaurang Guldtuppen

6:ornas examenslunch 2013

Under de tre år som jag arbetat på Vasaskolan så har det serverats examenslunch för de elever som slutar 6:e klass och går vidare till nya skolor, och i går den 13 juni var det dags för årets lunch. Själva lunchen består av en 3-rätters måltid där förrätt och efterrätt serveras vid bordet medan varmrätten serveras som en buffé. Förutom själva måltiden så innehåller lunchen uppträdanden av olika slag från elever samt personal på skolan samt tal från rektorn och stipendieutdelning till elever som utmärkt sig på olika vis.

Det är jag som köksmästare som har bestämt menyn i samråd med den arrangörsgrupp som ligger bakom planeringen av examenslunchen. Där ingår förutom jag en del av lärarkåren samt några ur den administrativa personalen. Men det är inte bara vi som ser till att detta blir en minnesvärd dag för eleverna i årskurs 6, till vår hjälp har vi de elever som går i årskurs 5. De hjälper till med att duka upp i matsalen, är serveringspersonal samt konferencierer under lunchen, hjälper till med uppläggning dessert samt att de är med när matsalen ska städas och ställas i ordning efter lunchens slut. Utan hjälp från dessa elever så skulle inte detta evenemang bli av.

För oss i köket är det ett kul avbrott från vardagen att ordna en annan typ av lunch. För mig personligen så det också kul att få användning av kunskaper som ligger lite i träda under resten av året. Detta år var det även lite speciellt för mig av flera olika anledningar. Först och främst eftersom det är bland det sista jag gör på Vasaskolan innan jag går vidare för nya äventyr. Men sen är de här 6:orna elever som jag följt genom hela deras mellanstadietid, och just detta sista år i 6:an har jag varit med på deras lägerskola i början av läsåret men även utkämpat en kamp mot dem på fotbollsplanen. Så av de tre årgångar som jag varit med och lagat examenslunch till så är nog de här eleverna de jag kommer att sakna mest.

Men maten då tänker ni, vad var det som serverades? Menyn har sett ganska likadan ut under alla tre år men vissa förändringar har gjorts varje år, ibland när det gäller ingredienser och ibland när det gäller uppläggningen. Men årets meny är nog den mest lyckade när det kommer både till innehåll och hur det serverades. Om ni blir lite sugen och vill laga till förrätten eller desserten så hittar ni receptet på Skagenröran här och receptet på Pannacottan här  Både receptet finns för 4 gäster och 100 gäster.

Förrätt

Cocktail på krämig skagenröra toppad 

med spröd sallad och serverad med smörstekt toast 

***

Varmrätt

Stekt kycklingfilé av gårdskyckling med spenat- och basilikasås, 

smörslungade primörer och risollepotatis

***

Dessert

Vaniljpannacotta med lime- och myntamarinerade jordgubbar

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Skolcafé för en bättre värld

I fredags var det premiär på Vasaskolan för fredagscafé. Det är ett initiativ från skolans elevråd på mellanstadiet och tanken är att man en gång i månaden på förmiddagsrasten ska ordna ett café där man säljer sånt som frukt och smoothies. Syftet med det hela är att man ska samla in pengar till något form av välgörande ändamål. Den här gången gick pengarna till projektet School2school och då specifikt till en skola i Kambodja som även den heter Vasaskolan. Namnet kommer av att den som fungerar som vänskola i det landet och Vasaskolan i Djursholm har varit med bidragit till att bygga denna skola.

Jag tycker det är kul att man som elever vill engagera sig för att skapa förbättringar för andra som inte har samma förutsättningar för att lyckas i livet. Sen att man förpackar det på ett bra sätt och även lär eleverna sånt som planering, samarbete och skapar ett förstående för vad som krävs för att genomföra sådana arrangemang. Vi i köket har inte varit inblandade i det här utan det är eleverna som ska ordna allt, just denna första gång fick de lite hjälp från föräldrar men till nästa gång är tanken att det ska sköta både tillverkning och försäljning själva.

Jag tycker även det är bra att man satsat på ett nyttigt sortiment i caféet  Den här gången erbjöd man fruktspett och smoothies för en billig penning och vad jag kunde se så hade allt en strykande åtgång. När jag fick höra talas om att man skulle ha detta café så fanns en lite oro hos mig att eleverna skulle komma till matsalen full av godsaker och inte orka med någon lunch. Men den oron var obefogad, dels erbjöd de nu ett bra utbud näringsmässigt och när det väl var dags för lunch så var de lika hungriga som vanligt.

Så mer såna initiativ i vårt land vore kul att se.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Måndagsfenomenet - fortsättningen

Igår skrev jag ett inlägg om fenomenet med att elever alltid är mest hungrig dag efter lov eller helg, det så kallade "Måndagsfenomenet". Jag tyckte att det jag skrev var något som inte uppmärksammats ordentligt i den debatt som finns om barns matvanor. Nu visar det sig att det här är inget nytt som hänger ihop med dagens snabbmatssamhälle där fredagsmyset tagit över utan har funnits med i många år. Jag hade ett kort samtal med Annika Unt Widell på Skolmatens vänner efter att inlägget var publicerat och då berättade hon att detta fenomen föreläste hon om redan för 10 år sedan när hon arbetade som kostinformatör i Skånes skolor. Och jag kan tänka mig att det redan då existerat i ett flertal år eftersom hon tog upp det som en del i sitt föreläsningsmaterial. Jag har även märkt att de kommentarer jag fått att jag inte är den första och säkerligen inte den sista som arbetar med skolmat som lagt märke till detta. Ett sorgligt faktum som jag inte har någon bra lösning på. Hur ska vi lyckas förändra den trend av ökad konsumtion av "skräpmat" som pågår i vårt land. Det är lite intressant att samtidigt som det rasar en debatt om matens innehåll och ursprung så har gemene man inget problem med att stoppa i sig mat och andra livsmedel med tveksamt näringsmässigt innehåll. När alla trender går mot mer närproducerad, ekologiskt och gårdsmärkt mat med tydligt ursprung så sitter ändå de flesta familjer där på fredagen med tacos och andra hel/halvfabrikat. Men det är väl som det alltid har varit och alltid kommer att vara. De som redan har ett intresse för mat och livsmedel är även de som anammar de nya tankarna om ämnet medan de som egentligen har behovet lever kvar i gamla rutiner och vanor.

Som ansvarig för ett skolkök kan jag dock försöka bidra till att förändra dessa vanor. Alla som arbetar i offentliga kök som serverar mat till barn i alla åldrar kan vara med och förändra barnens preferenser. Om vi tillsammans erbjuder god och vällagad mat så kommer (förhoppningsvis) barnens matvanor att förändras. Vilket i sin tur ställer krav på föräldrarna att servera god och smakfull mat. Det här är inget som kommer att ske över en natt utan är ett långsamt och slitsamt arbete. Men om inte vi bidrar till denna förändringsprocess var ska då de nya preferenserna komma ifrån? Tillsammans kan vi göra en förändring, detta är något som jag fullt och fast tror på. Men det hjälper inte om det är några få här och där som gör det utan för att förändra en generations sätt att tänka kring mat och måltiden så krävs en massiv insats på alla fronter.

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Varför äter skolbarnen mest mat på måndagar?

Idag var våra elever åter tillbaks efter ett skönt påsklov och maten gick åt i en strykande åtgång. Något som fick mig att reflektera över ett känt fenomen bland de som arbetar med skolmat.

Om man intervjuar skolkockar och frågar dem vilken dag i veckan som det går mest mat oavsett vilken rätt man serverar så tror jag att de flesta svarar måndagar. Och jag tror inte att det beror på att barnen längtat så oerhört efter den mat vi serverar i skolrestaurangerna att de helt enkelt inte kan få nog när de äntligen får komma tillbaka, även om det vore fantastiskt om jag hade fel. Nej tyvärr handlar det nog om något betydligt värre. Att de helt enkelt inte blir serverade ordentlig mat under helgen och därför kommer hungriga tillbaka till skolan. Innan jag nu trampar på för många tår så måste jag säga att detta lyckligtvis inte gäller speciellt många av de elever som äter i vår skolmatsal, men så kommer de också från hem med lite större resurser än den vanliga familjen. Men även hos oss finns det säkerligen barn som inte får en ordentlig måltid under hela helgen. Och visst märker även vi av att samma maträtt går åt mer en måndag än den gör vilken annan dag i veckan som helst.

Om man skulle skapa ett skräckscenario av hur den typiska helgen kan se ut så skulle det kunna var så här:

Fredag kväll så serveras det fredagsmys i form av tacos som bygger på hel/halvfabrikat med en uppsjö av tillsatser och industruellt framtagna varor. Sen efter det så blir det någon form av snacks/godis/läsk i tv-soffan med hela familjen samlade.

Lördag består av någon form av utflykt där man intar lunchen på ett snabbmatsställe, det är ju så gott. Men det handlar ofta om tomma kalorier med hög halt av fett och socker. Och eftersom man ätit lunch på restaurang så behövs ju inte någon riktig middag utan istället blir det mackor till middag eller något liknande. Sen blir det tv-soffan precis som kvällen innan med mer snacks/godis/läsk.

Sen var det söndag och då är det ju skönt att få ta det lite lugnt inför arbetsveckan som börjar nästa dag. Lunch blir enkelt i form av smörgåsar och sen till middag lyxar man till med den ultimata kombinationen av fett och kolhydrater dvs pizzan, till den dricks det mer läsk. Sen har man ju kvar lite grejer från tidigare under helgen så resterna av snacks och godis äts framför tv:n och sköljs ner med mer läsk.

Och jag är faktiskt lite rädd att detta inte bara är en fantasibild utan att det faktiskt ser ut precis så här i flera hem. När man äntligen är ledig efter en hård vecka så vill man ta det lite lugnt, mysa tillsammans och inte lägga för mycket energi på att laga mat när man istället kan ägna den åt barnen. Och sen är det ju mysigt att bulla upp framför tv:n med en massa godsaker som man kan äta tillsammans och umgås.

I den debatt som finns om skolmaten och de näringsriktighet som den ska ha så nämns det aldrig att det bara är mellan 10-20% av måltiderna som intas i skolan, lite beroende på om mat äter mellanmål/frukost i skolan, resten äts i andra miljöer och där ska väl hemmet vara den största faktorn. Så när ska man börja tittat på den biten? Visst ska vi i skolrestaurangerna ta vårt ansvar och se till att den mat som vi serverar uppfyller alla kraven men om inte alla som serverar barnen mat tar samma ansvar så kommer ändå brister att uppstå i kosthållningen.

I dagläget finns det framtagna råd för hur mat som serveras i offentligt miljö ska utformas men vilka krav ska man ställa på det privata restaurangerna? För att inte tala om maten som serveras hemma. Det finns säkert många föräldrar med god kunskap om bra mat som ser till att deras barn äter ordentligt och omväxlande, men de andra barnen då? Vem ska se till att det som de äter leder till att de inte drabbas av övervikt, bristsjukdomar eller andra komplikationer som kan härledas till kosten.

Nu menar jag inte att man ska sluta med "mys" men däremot bör man tänka till om vad det egentligen är som man serverar sina barn. Måste alla helger se likadana ut? Även i min familj ägnar vi oss åt mys, men det gäller att hitta en balans i det hela. Om man äter en ordentligt lagad måltid finns det inte lika mycket plats för onyttigheter efteråt, dessutom behöver inte myset alltid bestå av socker och fett. Varför inte lite goda grönsaker och någon dippsås?

Det är från hemmet som barnen får sin matkultur, om man redan från unga år lär sig ovanor så är det svårt att bryta dem när man själv blir äldre. Om ingen lärt en att laga "riktig" mat när man var liten hur ska man då kunna klara av det när man flyttar hemifrån och ska skapa sitt eget hem. Det är ju på helgen man har tid att umgås och tillsammans som familj skapa en samvaro kring måltiden. Att laga mat tillsammans på riktiga råvaror och därmed lägga grunden till en sund matkultur. På veckorna har jag full förståelse för att man inte alltid har tid och hinner laga mat "på riktigt" så länge man inte tar för stora genvägar. Och då finns ju även vi i skolan som ser till att barnen för ett ordentligt lagat mål mat om dagen.

Jag hoppas att mina tankar här ska väcka dina egna tankar. Om vi inte tillsammans skapar förutsättningarna för barnens kostvanor hur kommer då framtidens vuxna att se ut och vad kommer de att äta?

Bilden är hämtad från aftonbladet.se

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Matsalen - en plats för lärande

Den här veckan, och även nästa, har vi temavecka i matsalen. Denna vecka är det lågstadiets matråd som fått komma med förslag på olika teman som de skulle vilja ha. Och bland en lång rad alternativ, det flesta med ett lands mat, så fastnade jag för sagotema. Jag tycker det passar utmärkt för eleverna att få en chans att uppleva eller återuppleva maträtter kopplade mot både gamla och nya berättelser  Så efter lite klurande och funderingar tillsammans med mina kollegor så skapade jag en meny med ett antal rätter som kan förknippas med sagornas värld. Jag har inte begränsat mig till den klassiska sagoformen (tänk bröderna Grimm och H.C. Andersen) utan även tagit med berättelser från både filmer och tv-serier. Så nästa gång det är dags för tema i den matsal du ansvarar för, glöm inte att det inte enbart är de klassiska temaveckorna med mat från olika länder som finns. Tänk lite utanför de klassiska ramarna och ta hjälp av eleverna, deras fantasi är oftast större än den som vi vuxna har. Med rätt sort tema och med hjälp av övrig personal på skolan så kan även matsalen bli en plats för lärarande.

Om ni undrar vad vi serverat denna vecka så kommer menyn här:

Måndag: Köttbullar a la Lady och Lufsen med tomatsås och spaghetti

Tisdag: Jacks mexikanska bön- och köttfärsgryta med ris och gräddfil
           Vampyrpudding med blodröda lingon

Onsdag: Herr Krabbas fisklåda med äkta potatismos

Torsdag: "Soppa på en spik" med kyckling och asiatiska smaker samt tillbehör och frukt
              Draksoppa med tillbehör och frukt

Fredag: Emils stora tabberas

Att låta skolelever och pensionärer mötas i måltiden

När jag lästa morgontidningen idag så såg jag en kort artikel som gjorde mig glad. På Lillholmsskolan i Skärholmen består inte bara lunchgästerna av skolbarn utan även av pensionärer. Det är dietisten Kristina Andersson som har startat upp ett projekt för personer över 65 år. Många äldre människor lider av undernäring och detta projekt syftar till att ge dem möjligheten att få en näringsriktig lunch.
Men jag ser även den oerhört stora vinningen av att få in två helt olika generationer i matsalen. Jag är fullt övertygad att det skapar ett annat lugn i matsalen samt att man får ett fantastiskt social utbyte mellan grupperna. Tänk vilken pedagogisk möjlighet detta är för den äldre generationen att lära den yngre om hur det var förr.
Jag minns hur vi fick oväntat besök för drygt ett år sen hos oss på Guldtuppen. Det var en äldre herre som kom in och frågade om han fick äta lunch hos oss. Han hade själv varit elev på skolan när han var ung och tyckte det skulle vara trevligt att se skillnaden. Han dök upp i samband med att 1:orna kom in för att äta och satt kvar tills 6:orna gick. Det märktes tydligt att de elever som slog sig ner vid det bort han satt agerade på ett annat sätt under måltiden än deras kamrater vid borden bredvid. Jag frågade även några av dem vad de pratat om och som jag minns det rätt så hade han berättat mycket om hur det var när han var elev på skolan och viket skillnad det var mot nu.
Jag tänkte då att det skulle vara fantastiskt att kunna erbjuda detta varje dag, att bjuda in pensionärer att äta i skolmatsalen. Både för att de skulle få en bra näringsriktig måltid men även för det sociala som det innebär. Bollade tanken med några inom kommunen då men förstod att det fanns ganska många hinder att lösa, plus att vi redan som det är nu har det trångt under lunchen med bara skolelever.
Men jag gratulerar Skärholmen till att de provar detta och att det inte bara stannar vid ett projekt utan görs till något permanent. Sen hoppas jag att fler kommuner tar efter och ser nyttan i att ha föra samman skolomsorg och äldreomsorg, om så bara när det gäller måltiden. Även om måste finnas fler potentiella möjligheter till utbyte som båda generationerna kan ha nytta av.

Artikeln från SvD (130222)

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Ursäkta, vad kostar lunchen?

Igår kom några elever i 5:an och frågade hur mycket dagens lunch kostade egentligen. Till svar fick de att vi har 9:- att handla mat för per elev och då ska det räcka till maten, sallad, bröd, smör och dryck. Jag fick ingen respons på siffran då men fick sedan höra av deras lärare att de diskuterat saken med varandra och insåg att vi lyckas erbjuda ganska mycket för dessa pengar. En varierad kost med minst 3 rätter per dag, en salladsbuffé som innehåller ca 11 olika saker varje dag och till det mjölk eller vatten att dricka samt 5 sorter knäckebröd och lätta/bregott. Jag tror inte att det är så många elever som funderar på hur mycket vi har att röra oss med när det gäller råvarukostnad och om det vore fler som reflekterade över detta så tror jag att vi skulle få än mer uppskattning för det arbete vi gör.
Deras vidare funderingar gick ut på att om deras föräldrar skulle betala extra så kanske de kunde få oxfilé, bearnaisesås och pommer frites till lunch någon gång. Men det får nog bli hemma istället.

För dig som inte arbetar med mat storkök så måste jag kommer med lite extra information. Om du tycker att 9:- låter fruktansvärt lite så behöver man ta med i kalkylen att vi inte går och handlar i mataffären när vi ska laga vår mat. Vi handlar direkt från grossisten, vilket sänker våra kostnader. Sedan har vi avtalade priser på produkter som vi använder mycket av vilket än mer sänker priserna på våra inköp. Men nog är det ett pussel ibland att få ihop det hela, och visst skulle det vara kul att ha mer pengar att röra sig med så att man kunde satsa på råvaror av högre kvalitet. För jag är ganska säker på att vår matsedel skulle se ganska lika ut trots en högre budget. Det är bara råvarorna som skulle vara andra, att kunna handla färsk fisk jämnt eller köpa svenskt kött av hög kvalitet är en dröm för mig.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Kökets bidrag till elevernas kunskaper

Det här ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och jag har redan gjort inlägg om det tidigare. 

Men jag tycker det är viktigt att belysa hur en bra skolrestaurang kan bidra till att skapa bättre elever medan det lika enkelt kan gå åt andra hållet, med tråkig och dålig mat som inte ger tillräckligt med energi för att skapa förutsättningar för inlärandet.

Förra veckan hade vi en diskussion i vår kommun som en del av Fokus matglädje. Då kom vi in på att eleverna i Danderyds kommun har väldigt goda studieresultat och tillhör toppskiktet i landet. En kollega till mig som är ansvarig för ett av de kommunala köken gjorde då reflektionen att detta bland annat borde ha sin grund i att vi serverar bra mat till eleverna. Vid Johan Skytteskolan i Älvsjö har man sett ett samband mellan att maten lagas på plats i skolan istället för att som tidigare bara ha ett mottagningskök. Det finns även flera exempel på forskning som visar på att bra mat ger bättre studieresultat. Lärarna må vara de som lär ut kunskaperna till eleverna, men utan den näring och energi som skolmaten ger så har eleverna svårt att ta till sig dessa kunskaper. Men när det kommer till vilka som ska hyllas för dessa goda resultat så tror jag inte det är så många som tänkt tanken att vi i skolköken har bidragit till detta.

Vi i Danderyds kommun har ingen kostchef utan vi som är ansvariga för köken lyder under rektorn. Detta gör att det är upp till oss som köksansvariga att skapa goda förutsättningar för lärandet. Att skapa inbjudande menyer och servera goda maträtter som uppfyller näringskraven. Ett ganska stor uppgift så det krävs att alla som har det ansvaret är engagerade, kunniga och framåtsträvande. Något som jag tycker att de flesta är, men tyvärr är det sällan något som lyfts upp på högre nivå. När det kommer till att berömma olika verksamheter inom skolans värld så glöms ofta köket bort. Kanske inte alltid inom de enskilda skolans värld eller mediavärlden men däremot inom den kommunala förvaltningen och den politiska ledningen, åtminstone i vår kommun.

Om det nu är som forskningen säger, och varför skulle det inte var så, så tycker jag att vi inom skolrestaurangerna som sliter varje dag för att erbjuda det bästa som går med våra enskilda förutsättningar också förtjänar ett beröm när resultatet visar att kommunens elever är bland de främsta i landet.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Maten grunden till lärandet

Av en slump så började prata med en av lärarna på skolan förra veckan. Han ville egentligen kommentera det ovanliga att servera kroppkakor till lunch, han är ny på vår skola sen terminsstart och hade aldrig fått det på någon annan skola. Jag tycker det är lika viktigt att presentera de gamla svenska husmanskost klassikerna som det är att presentera nya spännande rätter. Eleverna måste ju få lära sig om vår svenska matkultur. Fast det var ju inte det som det här inlägget skulle handla om, utan problemet för lärarna att lära ut till elever som inte äter ordentligt. Han hade själv en elev i sin klass som bara åt pasta eller potatis, inget annat. Hur klarar sig en sån elev en hel skoldag? Inte alls är svaret på den frågan. För att eleverna ska kunna ta till sig kunskapen som lärarna lär ut så behöver de energi nog för att klara hela dagen. Det finns tyvärr många elever som inte äter en ordentlig frukost innan de kommer till skolan och sedan finns det dem som inte äter en ordentlig lunch. Om detta skulle vara en och samma person så är det inte svårt att gissa hur mycket energi som finns i kroppen för att klara en hel skoldag. Förutom en ordentlig kosthållning så behöver även elever i skolåldern motion och vila. Till viss del kan skolan hjälp till med alla dessa delar men mycket av ansvaret ligger utanför den del av dagen som eleverna är i skolan. Frukost ska de äta innan de kommer, lunchen ansvarar vi för och där gör vi vårt bästa för att servera en näringsriktig, allsidig kost med flera alternativa rätter. Mellanmål äter en del elever i skolan och även detta är ett näringsriktigt mellanmål med lite socker och balanserat fettinnehåll. Sen lämnar eleverna oss och går hem. Där krävs det att de får möjlighet till motion, en bra middag samt att föräldrarna ser till att de får den sömn och vila som behövs för att orka nästa skoldag.

Varje dag ser jag exempel på elever som äter för lite i matsalen och det spelar egentligen ingen roll vilken mat vi serverar till dem. Det kan vara allas favoriträtt och ändå så petar de bara i maten. Det tråkiga är att det bara är de själva som blir drabbade i slutändan. De får mindre ork att tillvarata sig de kunskaper som lärs ut, vilket ger dem sämre betyg och i slutändan påverkar det vilka möjligheter de har i framtiden. Jag vet att många av lärarna på vår skola gör sitt bästa för att se till att deras elever äter ordentligt men samtidigt är det omöjligt att tvinga någon som inte vill äta. Än svårare blir det med elever i högstadiet och gymnasiet som själv ska ta ansvar för att gå till matsalen och äta, samt se till att få i sig mellanmål. Vi har ju ändå fördelen i vår skola att personalen äter pedagogisk lunch med eleverna och på så sätt kan påverka eleverna både genom ord och handling. Det finns nog inget bättre sätt att lära barn att äta rätt än genom att föregå med gott exempel, den klassiska devisen "barn gör inte vad vi säger utan barn gör vad vi gör" gäller även i högsta grad i skolrestaurangen.
Dock är det viktigt att ta med i ekvationen att om man räknar att alla äter 5 gånger/dag (frukost, lunch, middag samt två stycken mellanmål) så handlar det om 1825 måltider/år. Av dessa ansvarar vi på skolan för 356 måltider (strax under 20%) om det är en elev som äter både lunch och mellanmål. Om det bara handlar om lunch är vi nere på 178 måltider vilket inte ens motsvarar 10%. Så skolmaten/mellanmålet utgör bara en liten del av det näringsintag som krävs för att barn i växande ålder ska klara av alla krav livet ställer på dem.

Läraren jag pratade med hade vid ett möte ställt krav på föräldrarna att de ska överlämna barnen till skolan mätta och utvilade, dvs att de ska ha ätit en ordentlig frukost samt sovit minst 8 timmar. Det spelar ingen roll hur bra han är på att lära ut om inte eleverna har förutsättningarna för att ta till sig dessa kunskaper.

Så kontentan av detta inlägg är att tillsammans måste vi som arbetar inom skokök och föräldrarna skapa förutsättningar för att eleverna ska ha ork och energi att genomföra en skoldag. Sen är det lärarnas uppgift att tidigt uppmärksamma om det är någon elev som inte klarar av sin skolgång på grund av att dessa faktorer brister så att insatser kan göras för att förändra.

Alla levande varelser behöver mat, vila och motion för att må bra

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken