Vad kostar en skollunch?

Idag kom resultatet av den årliga undersökningen från Skolmatens vänner som visar hur mycket som spenderas i livsmedelskostnad i Sveriges kommuner när det gäller skolmaten. Sammanställningen visar att det under året 2012 lades i snitt 9.80:-/skollunch i Sveriges grundskolor och att den kommun som satsar minst, Arvidsjaur, ligger på 5.79:-  medan den som satsar mest, Vansbro, har budgeterat 16: -/skolelev. Nästan 3 gånger så mycket pengar alltså och rent logiskt borde det borga för att den mat som lagas och serveras håller en bättre kvalitet.

Man kan utläsa en massa olika saker i denna statistik men något som jag tycker är intressant är att det i samma län kan finns mycket stora skillnader när det gäller vad som läggs per elev i råvarukostnad. Ett bra exempel är Norrbottens län där de elever som bor i Arvidsjaur får äta tillredda livsmedel till ett värde av 5.79:-/dag medan eleverna som bor i Överkalix får mat lagat på livsmedel för 15.25:-/dag. Något som är lite skrämmande och som jag har svårt att förstå. Varför ska det vara så stor skillnad mellan vad som anses var tillräckliga medel för att skapa den näringsriktiga måltid som finns inskriven i skollagen? Det måste skapas ett system där det inte är din bostadsort som styr vilka förutsättningar som skolrestaurangen har för att skapa en god och näringsriktigt lunch.

Men det som statistiken inte visar och något som är oerhört svårt att mäta är vad man gör med de pengar som budgeteras. Jag har själv 9 :-/ dag och elev som ansvarig för en skolrestaurang med 510 elever som ska äta mat varje dag. Dessa pengar ska räcka till en salladsbuffé, näringsriktig mat, mjölk samt bröd med margarin. Så det gäller att veta hur man hanterar pengarna på bästa sätt och hushåller med dem. Saknar man dessa kunskaper och lägger allt för mycket på någon av komponenterna så blir det svårt att få ekonomin att gå ihop. Jag tror att det finns en stor risk att ju lägre matpeng man har att jobba med desto mer hel/halvfabrikat jobbar man med. Om det är så som jag misstänker så baseras det på en missuppfattning att det är lättare att räkna på dessa produkter än mat man lagar själv. Men vill man få ekonomin att gå ihop ska man gå åt andra hållet, ju mer du lagar själv desto lättare är det att styra vilka kostnader varje måltid får. Om man tar en köttgryta som exempel så är det lätt att byta ut delar av köttet som är en dyr råvara mot grönsaker och på så sätt få ner kostnaden per portion.

Något annat som är oerhört viktigt är att se över det svinn som förekommer i köket och matsalen. Att både råvaran och den färdiga maten hamnar i soptunnan istället för i gästernas magar är ett kostsamt sätt att bedriva sin verksamhet. Det handlar även om att köpa råvaror av en kvalitet som gör att man får ut mesta möjliga i slutändan. Att ex köpa fryst fisk med mycket ”glasering” gör att man i slutändan har lite råvara att jobba med jämfört med om man kan köpa färsk fisk som har en ett lägre tillagningssvinn  Så även om inköpskostnaden är högre för den färska fisken så är den slutliga kostnaden/portion ofta lägre jämfört med den frysta fisken.

Så vad vill jag då säga med detta inlägg? Jo självklart tycker jag att ju mer pengar vi får att arbeta med i köken desto bättre mat kan vi i slutändan erbjuda våra gäster dvs. skoleleverna. Men samtidigt är det viktigt att se helheten och själv jobba utifrån de förutsättningar som finns. Jag tycker att de 9.80:- som rikssnittet är räcker en bit men kanske inte hela vägen om man vill jobba med råvaror av hög kvalitet och gärna KRAV-märkta sådana. Men främst tycker jag att det måste till någon form av utjämning där skillnaderna inte ska vara så stora som det är nu där man i en kommun kan få mat som får kosta 3 gånger så mycket som i en annan kommun. Och då är det inte genom att sänka snittet neråt som jag menar utan att det finns en strävan att sakta men säkert höja allas budget till en hög likanivå i hela landet så att alla kan få njuta av skolmat som får kosta.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Det där lilla extra

Foto: Stina Patetsos

Idag har vi serverat köttfärslimpa med gräddsås, pressgurka, rårörda lingon och kokt potatis till lunch på Restaurang Guldtuppen. Vår egen köttfärslimpa gjord på "riktiga" råvaror och inget inköpt helfabrikat, men om det hade stått pannbiff på menyn så hade det varit ett helfabrikat. Varför då tänker ni, jo för att vi i dagsläget inte klarar av att producera egna pannbiffar med den kapacitet vi har när det gäller utrustning och bemanning. Det finns en intention att nå dit men än så länge har vi en bit kvar innan vi klarar av det, och då får det finnas hur många experter som helst som säger att det går bara man vill - jag vill men det går ändå inte. Därför är det viktigt att man ser till att så mycket annat som möjligt kommer från det egna köket och är skapat med kärlek. Såserna bygger självklart inte på några pulver som bara rörs ner i vatten utan kokas på riktigt. Men sen kommer det där som gör den riktiga skillnaden. Istället för att köpa gurka och lingon på burk och hink så gör vi vår egen. Skivar gurka på maskin, rör ihop en enkel 1-2-3 lag och vips har man sin egen pressgurka. Köper frysta lingon tillsätter socker (i betydligt mycket mindre mängder än den färdiga sylten) rör runt, låter stå några dagar och så har man härliga rårörda lingon istället för den färdiga sylten.
Så om ni som vi har svårt att få tid och kapacitet att räcka till för att göra biffar, och inte bara
vill servera köttfärslimpa/låda, köp då bra biffar och satsa ordentligt på att skapa tillbehör lagade med kärlek och inspiration. Det är helheten man ska vara stolt över och man behöver inte skämmas om man inte kan göra allt själv.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Måndagsfenomenet - fortsättningen

Igår skrev jag ett inlägg om fenomenet med att elever alltid är mest hungrig dag efter lov eller helg, det så kallade "Måndagsfenomenet". Jag tyckte att det jag skrev var något som inte uppmärksammats ordentligt i den debatt som finns om barns matvanor. Nu visar det sig att det här är inget nytt som hänger ihop med dagens snabbmatssamhälle där fredagsmyset tagit över utan har funnits med i många år. Jag hade ett kort samtal med Annika Unt Widell på Skolmatens vänner efter att inlägget var publicerat och då berättade hon att detta fenomen föreläste hon om redan för 10 år sedan när hon arbetade som kostinformatör i Skånes skolor. Och jag kan tänka mig att det redan då existerat i ett flertal år eftersom hon tog upp det som en del i sitt föreläsningsmaterial. Jag har även märkt att de kommentarer jag fått att jag inte är den första och säkerligen inte den sista som arbetar med skolmat som lagt märke till detta. Ett sorgligt faktum som jag inte har någon bra lösning på. Hur ska vi lyckas förändra den trend av ökad konsumtion av "skräpmat" som pågår i vårt land. Det är lite intressant att samtidigt som det rasar en debatt om matens innehåll och ursprung så har gemene man inget problem med att stoppa i sig mat och andra livsmedel med tveksamt näringsmässigt innehåll. När alla trender går mot mer närproducerad, ekologiskt och gårdsmärkt mat med tydligt ursprung så sitter ändå de flesta familjer där på fredagen med tacos och andra hel/halvfabrikat. Men det är väl som det alltid har varit och alltid kommer att vara. De som redan har ett intresse för mat och livsmedel är även de som anammar de nya tankarna om ämnet medan de som egentligen har behovet lever kvar i gamla rutiner och vanor.

Som ansvarig för ett skolkök kan jag dock försöka bidra till att förändra dessa vanor. Alla som arbetar i offentliga kök som serverar mat till barn i alla åldrar kan vara med och förändra barnens preferenser. Om vi tillsammans erbjuder god och vällagad mat så kommer (förhoppningsvis) barnens matvanor att förändras. Vilket i sin tur ställer krav på föräldrarna att servera god och smakfull mat. Det här är inget som kommer att ske över en natt utan är ett långsamt och slitsamt arbete. Men om inte vi bidrar till denna förändringsprocess var ska då de nya preferenserna komma ifrån? Tillsammans kan vi göra en förändring, detta är något som jag fullt och fast tror på. Men det hjälper inte om det är några få här och där som gör det utan för att förändra en generations sätt att tänka kring mat och måltiden så krävs en massiv insats på alla fronter.

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Varför äter skolbarnen mest mat på måndagar?

Idag var våra elever åter tillbaks efter ett skönt påsklov och maten gick åt i en strykande åtgång. Något som fick mig att reflektera över ett känt fenomen bland de som arbetar med skolmat.

Om man intervjuar skolkockar och frågar dem vilken dag i veckan som det går mest mat oavsett vilken rätt man serverar så tror jag att de flesta svarar måndagar. Och jag tror inte att det beror på att barnen längtat så oerhört efter den mat vi serverar i skolrestaurangerna att de helt enkelt inte kan få nog när de äntligen får komma tillbaka, även om det vore fantastiskt om jag hade fel. Nej tyvärr handlar det nog om något betydligt värre. Att de helt enkelt inte blir serverade ordentlig mat under helgen och därför kommer hungriga tillbaka till skolan. Innan jag nu trampar på för många tår så måste jag säga att detta lyckligtvis inte gäller speciellt många av de elever som äter i vår skolmatsal, men så kommer de också från hem med lite större resurser än den vanliga familjen. Men även hos oss finns det säkerligen barn som inte får en ordentlig måltid under hela helgen. Och visst märker även vi av att samma maträtt går åt mer en måndag än den gör vilken annan dag i veckan som helst.

Om man skulle skapa ett skräckscenario av hur den typiska helgen kan se ut så skulle det kunna var så här:

Fredag kväll så serveras det fredagsmys i form av tacos som bygger på hel/halvfabrikat med en uppsjö av tillsatser och industruellt framtagna varor. Sen efter det så blir det någon form av snacks/godis/läsk i tv-soffan med hela familjen samlade.

Lördag består av någon form av utflykt där man intar lunchen på ett snabbmatsställe, det är ju så gott. Men det handlar ofta om tomma kalorier med hög halt av fett och socker. Och eftersom man ätit lunch på restaurang så behövs ju inte någon riktig middag utan istället blir det mackor till middag eller något liknande. Sen blir det tv-soffan precis som kvällen innan med mer snacks/godis/läsk.

Sen var det söndag och då är det ju skönt att få ta det lite lugnt inför arbetsveckan som börjar nästa dag. Lunch blir enkelt i form av smörgåsar och sen till middag lyxar man till med den ultimata kombinationen av fett och kolhydrater dvs pizzan, till den dricks det mer läsk. Sen har man ju kvar lite grejer från tidigare under helgen så resterna av snacks och godis äts framför tv:n och sköljs ner med mer läsk.

Och jag är faktiskt lite rädd att detta inte bara är en fantasibild utan att det faktiskt ser ut precis så här i flera hem. När man äntligen är ledig efter en hård vecka så vill man ta det lite lugnt, mysa tillsammans och inte lägga för mycket energi på att laga mat när man istället kan ägna den åt barnen. Och sen är det ju mysigt att bulla upp framför tv:n med en massa godsaker som man kan äta tillsammans och umgås.

I den debatt som finns om skolmaten och de näringsriktighet som den ska ha så nämns det aldrig att det bara är mellan 10-20% av måltiderna som intas i skolan, lite beroende på om mat äter mellanmål/frukost i skolan, resten äts i andra miljöer och där ska väl hemmet vara den största faktorn. Så när ska man börja tittat på den biten? Visst ska vi i skolrestaurangerna ta vårt ansvar och se till att den mat som vi serverar uppfyller alla kraven men om inte alla som serverar barnen mat tar samma ansvar så kommer ändå brister att uppstå i kosthållningen.

I dagläget finns det framtagna råd för hur mat som serveras i offentligt miljö ska utformas men vilka krav ska man ställa på det privata restaurangerna? För att inte tala om maten som serveras hemma. Det finns säkert många föräldrar med god kunskap om bra mat som ser till att deras barn äter ordentligt och omväxlande, men de andra barnen då? Vem ska se till att det som de äter leder till att de inte drabbas av övervikt, bristsjukdomar eller andra komplikationer som kan härledas till kosten.

Nu menar jag inte att man ska sluta med "mys" men däremot bör man tänka till om vad det egentligen är som man serverar sina barn. Måste alla helger se likadana ut? Även i min familj ägnar vi oss åt mys, men det gäller att hitta en balans i det hela. Om man äter en ordentligt lagad måltid finns det inte lika mycket plats för onyttigheter efteråt, dessutom behöver inte myset alltid bestå av socker och fett. Varför inte lite goda grönsaker och någon dippsås?

Det är från hemmet som barnen får sin matkultur, om man redan från unga år lär sig ovanor så är det svårt att bryta dem när man själv blir äldre. Om ingen lärt en att laga "riktig" mat när man var liten hur ska man då kunna klara av det när man flyttar hemifrån och ska skapa sitt eget hem. Det är ju på helgen man har tid att umgås och tillsammans som familj skapa en samvaro kring måltiden. Att laga mat tillsammans på riktiga råvaror och därmed lägga grunden till en sund matkultur. På veckorna har jag full förståelse för att man inte alltid har tid och hinner laga mat "på riktigt" så länge man inte tar för stora genvägar. Och då finns ju även vi i skolan som ser till att barnen för ett ordentligt lagat mål mat om dagen.

Jag hoppas att mina tankar här ska väcka dina egna tankar. Om vi inte tillsammans skapar förutsättningarna för barnens kostvanor hur kommer då framtidens vuxna att se ut och vad kommer de att äta?

Bilden är hämtad från aftonbladet.se

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Varför servera mat som man själv inte vill äta?

För att med stolthet kunna servera maten i skolan så måste man laga/servera mat som man själv vill äta. Tyvärr finns det skolkök som inte lever upp till den devisen. Man lagar helt enkelt mat som man tror att barnen vill äta oavsett vad man själv tycker om smak och kvalitet. Sen förundras man över att barnen inte tycker att maten är god eller ser god ut. Vem skulle hemma ställa sig och laga till något som man inte tycker om? Varför ska man då resonera annorlunda när man står i ett storkök och lagar mat till gäster? I restaurangbranschen skulle det vara otänkbart för en kock/köksmästare att sätta sitt namn på en meny som man inte kan stå för. Varför ska vi agera annorlunda bara för att vi lagar mat åt skolelever?

Jag har oerhört svårt att laga till något som jag inte kan stå för oavsett om det gäller smak eller utseende på maten. Jag skäms helt enkelt för att ställa fram det och erbjuda det till mina gäster. Det är en av anledningarna till att jag tagit bort flera produkter från menyn på den skolrestaurang jag ansvarar för. Sånt som chicken nuggets och fiskpinnar som består av processat kött som döljs i bröd. Då finns det andra bättre färdiga produkter som är baserade på hela råvaror som fiskfilé med panering om man inte har kapacitet att laga maten själv. Andra produkter som inte längre finns på vår meny är färdiga pannkakor, potatisbullar, pizzza osv. Helt enkelt för att det inte handlar om matlagning att servera dessa rätter, svårt att stå för något som man bara skickar ut ur köket via ugnen utan att själva kunna påverka smak och utseende nämnvärt. Sen är väl näringsvärdet på dessa lite tveksamt vilket är en annan orsak till att plocka bort dem från menyn.

Det är helt enkelt dags för de som planerar matsedlarna, oavsett om det sker på ledningsnivå eller i själva köket, att ta sig en funderare när man lägger in maträtterna. Om maten inte är tillräckligt bra för att du själv ska äta den varför då tvinga andra att göra det?

Bild hämtad från www.skolbilder.com

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter under namnet skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Matsalen - en plats för lärande

Den här veckan, och även nästa, har vi temavecka i matsalen. Denna vecka är det lågstadiets matråd som fått komma med förslag på olika teman som de skulle vilja ha. Och bland en lång rad alternativ, det flesta med ett lands mat, så fastnade jag för sagotema. Jag tycker det passar utmärkt för eleverna att få en chans att uppleva eller återuppleva maträtter kopplade mot både gamla och nya berättelser  Så efter lite klurande och funderingar tillsammans med mina kollegor så skapade jag en meny med ett antal rätter som kan förknippas med sagornas värld. Jag har inte begränsat mig till den klassiska sagoformen (tänk bröderna Grimm och H.C. Andersen) utan även tagit med berättelser från både filmer och tv-serier. Så nästa gång det är dags för tema i den matsal du ansvarar för, glöm inte att det inte enbart är de klassiska temaveckorna med mat från olika länder som finns. Tänk lite utanför de klassiska ramarna och ta hjälp av eleverna, deras fantasi är oftast större än den som vi vuxna har. Med rätt sort tema och med hjälp av övrig personal på skolan så kan även matsalen bli en plats för lärarande.

Om ni undrar vad vi serverat denna vecka så kommer menyn här:

Måndag: Köttbullar a la Lady och Lufsen med tomatsås och spaghetti

Tisdag: Jacks mexikanska bön- och köttfärsgryta med ris och gräddfil
           Vampyrpudding med blodröda lingon

Onsdag: Herr Krabbas fisklåda med äkta potatismos

Torsdag: "Soppa på en spik" med kyckling och asiatiska smaker samt tillbehör och frukt
              Draksoppa med tillbehör och frukt

Fredag: Emils stora tabberas

Att låta skolelever och pensionärer mötas i måltiden

När jag lästa morgontidningen idag så såg jag en kort artikel som gjorde mig glad. På Lillholmsskolan i Skärholmen består inte bara lunchgästerna av skolbarn utan även av pensionärer. Det är dietisten Kristina Andersson som har startat upp ett projekt för personer över 65 år. Många äldre människor lider av undernäring och detta projekt syftar till att ge dem möjligheten att få en näringsriktig lunch.
Men jag ser även den oerhört stora vinningen av att få in två helt olika generationer i matsalen. Jag är fullt övertygad att det skapar ett annat lugn i matsalen samt att man får ett fantastiskt social utbyte mellan grupperna. Tänk vilken pedagogisk möjlighet detta är för den äldre generationen att lära den yngre om hur det var förr.
Jag minns hur vi fick oväntat besök för drygt ett år sen hos oss på Guldtuppen. Det var en äldre herre som kom in och frågade om han fick äta lunch hos oss. Han hade själv varit elev på skolan när han var ung och tyckte det skulle vara trevligt att se skillnaden. Han dök upp i samband med att 1:orna kom in för att äta och satt kvar tills 6:orna gick. Det märktes tydligt att de elever som slog sig ner vid det bort han satt agerade på ett annat sätt under måltiden än deras kamrater vid borden bredvid. Jag frågade även några av dem vad de pratat om och som jag minns det rätt så hade han berättat mycket om hur det var när han var elev på skolan och viket skillnad det var mot nu.
Jag tänkte då att det skulle vara fantastiskt att kunna erbjuda detta varje dag, att bjuda in pensionärer att äta i skolmatsalen. Både för att de skulle få en bra näringsriktig måltid men även för det sociala som det innebär. Bollade tanken med några inom kommunen då men förstod att det fanns ganska många hinder att lösa, plus att vi redan som det är nu har det trångt under lunchen med bara skolelever.
Men jag gratulerar Skärholmen till att de provar detta och att det inte bara stannar vid ett projekt utan görs till något permanent. Sen hoppas jag att fler kommuner tar efter och ser nyttan i att ha föra samman skolomsorg och äldreomsorg, om så bara när det gäller måltiden. Även om måste finnas fler potentiella möjligheter till utbyte som båda generationerna kan ha nytta av.

Artikeln från SvD (130222)

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Gästen i fokus även i skolrestarangen

Tänk dig att du som gäst ska besöka samma restaurang under hela tiden som du arbetar på en arbetsplats, du varken får eller kan ta med dig din egen mat. Tänk dig sen att denna restaurang bara har en rätt att välja på varje dag, om du inte råkar vara vegetarian för då får du välja på en annan rätt. Har du tur så har de ett stort salladsbord som man kan välja på, om det nu är så att du gillar grönsaker. Men i värsta fall så får du väl äta dig mätt på knäckebröd.
Detta är verkligheten för många elever i grundskolan. De elever som går på den skola där jag ansvarar för skolrestaurangen går upp till 7 år i samma skola. Att då mötas av ett minimalt utbud och ett fokus som handlar mer om att maten ska vara näringsriktig än god är bevis på dålig service. Jag lever med förhoppningen att det finns få exempel på detta i landets alla skolor men anar nog att det tyvärr är verkligheten för många. Nu säger jag inte att vi alltid serverar mat som barnen älskar och äter sig mätta på, men vi gör vårt bästa för att se till att valfriheten finns och på så sätt minimerar risken för elever som går hungriga från matsalen.
Jag vet att fokuset i skolmåltiderna allt för länge har legat på att maten ska innehålla den näring som barnen behöver samt att den som ansvarar för köket håller sig inom de ekonomiska ramarna. Men för att man ska lyckas skapa en måltidsmiljö där barnen kan tillgodogöra sig tillräckligt med energi för att orka med skoldagen så måste man börja fokusera på gästen istället för på de riktlinjer man har.
Det finns ingen privat restaurang som skulle överleva om man inte utgick från gästen. Att föra en dialog med dessa, genom matråd, är a och o för en modern skolrestaurang. Självklart kan man inte uppfylla alla önskningar som barnen har utan man ska även i fortsättningen väga in näringen och kostnaderna när man planerar sin verksamhet. Men att helt bortse från gästerna är inget som skapar goda förutsättningar för nöjda gäster.
Sen är det viktigt att hela tiden skapa en variation i det som händer i skolrestaurangen. Att förändra menyn, prova nya rätter och skapa temadagar. Att se över den fysiska miljön i matsalen är även viktigt för att skapa en trivsam måltid. Dukar på borden, utsmyckningar eller annat är ett enkelt sätt att förändra måltidsupplevelsen.
Mitt bästa råd är att titta sig runt och se vad andra har gjort. Att leta på internet eller göra studiebesök är ett enkelt sätt att få nya idéer eller infallsvinklar. För om man som gäst varje måndag till fredag är tvungen att komma tillbaks så krävs det att restaurangen skapar variationen, då man själv inte har möjlighet att göra det.
Till sist vill jag påminna om vikten att bemöta gästerna på rätt sätt. Att se dem som individer och inte som en grupp. Att hälsa dem välkomna, att samtala med dem och säga tack & hejdå när de går. Gäster som bemöts på ett positivt sätt blir bra gäster.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Förvånas över skolmatsedlarna

Sitter och planerar menyn som ska gälla hos oss på Restaurang Guldtuppen fram till sporlovet V 9 och tänkte att jag skulle se om jag kunde hitta några nya rätter. Så därför slog jag in ordet skolmatsedel på google och vips kom det upp flera kommuner/skolor som lagt upp sina matsedlar några veckor framåt. Går in på några och börjar läsa - och bliv bedrövad. Många av dem är skrivna på ett sätt som gör att man inte på något sätt lockas av de som serveras. Vad skulle du känna om du kom till en restaurang och läste menyn med exempelvis detta:
- Stekt fisk, filsås, kokt potatis
- Ris, grönsaksbiff, sås
- Fiskgratäng, kokt potatis, kravhällbröd
- Stekt korv, mjölkstuvade makaroner
- Skinkfrestelse
 Blev du sugen? Eller vänder du i dörren?
Jag förstår inte varför man inte kan skriva lite mer om vad det är man serverar. När man bara skriver vad det är för råvara och hur den är tillagad så lockar man ingen med maten. Är det för att eleverna inte har något val utan är tvungen att komma till matsalen om det vill ha mat som man tycker att det inte förtjänar att få veta mer om vad det är som serveras?
Så svårt är det inte att utveckla den text som står på menyerna i dagsläget. Man borde väl veta vad man exempelvis har tänkt använda för fisk. Eller hur såsen ska smaka, måste man envisas med att skriva filsås? Okej att den är gjord på fil men den ska väl inte smaka det eller är det tanken?
Beror allt detta på att man planerar sina matsedlar allt för långt i förväg eller handlar det om att det inte är personalen som ska laga maten som skriver menyerna? Hur som helst tycker jag att matgästerna i skolrestaurangerna förtjänar lite bättre och jag lovar att om man börjar skriva sin meny på ett mer lockande sätt som kommer även maten att smaka bättre och få ett bättre bemötande. 

Nu vet jag också att det finns en gräns för hur mycket och hur invecklat man kan skriva. Men det handlar inte om att slänga in en massa svåra ord utan bara om att texten på matsedeln ska skapa en förväntning på maten som serveras.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet skolkocken

https://twitter.com/skolkocken