Vad händer nu efter alla livsmedelsskandaler?

Efter gårdagens larm om hästkött även i ICA:s produkter har i princip alla större leverantörer både till privatkonsumenter och till restauranger/storhushåll nu dragit in produkter pga förekomst av hästkött. Att det fortsätter att komma rapporter handlar om att alla testar sina produkter efter den första larmrapporten med Findus lasagner (även där handlade det om egna tester). Och jag tror inte att det är den sista som kommer, livsmedelsbranschen verkar vara uppbyggt på så sätt att leverantörernas produkter korsar varandras vägar någon gång i tillverkningsprocessen. Antingen genom att den produceras i samma anläggning eller att man har samma huvudleverantör alternativt underleverantör.
Men om vi ska börja titta på fördelarna med det som hänt så är det ju bra att det äntligen kommer upp till ytan hur råvarorna handlas in till de produkter som i slutändan hamnar på vår tallrik. Att råvarans ursprung ligger långt från butiken med många led innan de slutligen blir en färdig produkt. Att det finns många företag inblandade i upphandlingsprocessen och att det är svårt att säkerställa ursprunget.
Nu är det häst man hittat i många produkter, en råvara som i sig inte är något farligt men då ska den produceras efter vedertagna riktlinjer på samma sätt som nöt- och fläskkött. Samt det viktigaste i det hela, att den deklareras på förpackningen.
Något som jag dock tycker glöms bort i allt snack om hästar hit och hästar dit är vad som finns mer i de färdiga varor som finns att köpa i butiken. Om en köttbulle gjord på köttfärs kan kosta hälften så mycket som köttråvaran i samma butik så måste man ju börja undra vad den innehåller. Hur mycket kött är det egentligen i en billig köttbulle? För det handlar ju inte bara om att råvaran kostar, själva produktionen har ju också en kostnad som ska läggas på produkten. Någonting är ju galet när det är billigare att köpa något färdigtillverkat än vad det kostar att köpa huvudråvaran.

Så nu när debatten har startat om vad maten egentligen innehåller så hoppas jag inte den dör ut lika snabbt den dagen då rapporter om indragna produkter slutar komma. Många svenska köttproducenter efterfrågar en märkning av alla produkter med kött där ursprung tydligt framgår, inte bara var den är producerad. Jag hoppas att alla regelverk ses över så att det blir svårare att "fuska", oavsett om det är procenten själv som bytt ut råvaror eller om det är deras leverantör.

Sen går jag fortfarande och väntar på att våra politiker på allvar ska ta tag i detta, det har varit förvånande tyst om detta. Det är ju ändå stora mängder skattepengar som går till att köpa in livsmedel varje år till de offentliga köken, då ska det väl också finnas krav på att det som handlas in med dessa pengar motsvarar de förväntningar som finns.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter under namnet skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Var går gränsen?

För några dagar sedan gjorde jag ett blogginlägg där jag lade en stor del av skulden för de livsmedelsskandaler som nu dyker upp på oss konsumenter. Det är i mångt och mycket vårt eget fel att produkter av låg kvalitet med dåligt innehåll från tveksamma råvaruförhållanden kan sälja i livsmedelsbutikerna. Men samtidigt var detta ingen ursäkt för producenterna att inte ta ansvar för vad de använder för råvaror när de skapar produkterna till livsmedelshandeln.

Men efter det har inte stormen bedarrat utan snarare eskalerat. Flera kedjor och grossister har plockat tillbaka produkter som producerats åt dem eftersom det finns risk för förekomst av hästkött. Det återtagande som jag tycker är mest talande för hur marknaden fungerar är de färsprodukter som tillverkats på licens åt Kungsörnen av Dafgård. Samma Kungsörnen som ingår i Lantmännen Ceralia som i sin tur ägs av de svenska bönderna. Samma fabrik som tillverkar deras färsprodukter är även den som tillverkat IKEA:s misstänkta köttbullar. En fabrik som ligger i Tjeckien och inte gör sina produkter på svenskt kött. Vad tycker de svenska bönderna om att ett företag som de äger får sina produkter tillverkade i ett land med en annan syn på djurhushållning?
Kungsörnens produkter riskerar dock inte att drabba någon vanlig konsument utan det handlar om produkter tillverkade och förpackade för storhushåll. Eller är det kanske tvärt om att det riskerar att drabba än fler eftersom det just är en storhushållsprodukt, en produkt som man själv som gäst inte kan välja var den kommer ifrån och hur den tillverkats.
Men gör färsrätterna själva då från grunden så slipper ni vara oroliga för vad de innehåller eller inte innehåller. Jo om det vore så enkelt men då kommer nästa larmrapport som den här gången handlar om köttfärs. 143 skolor runt om i landet som handlar av Menigo har fått salmonellasmittad blandfärs. Larmet kommer från företaget själv och baseras på deras egen provtagning. Men det som skrämmer mig mest i det hela är att de på Menigo på frågan var köttet kommer ifrån inte kan ge ett rakt svar. – Jag vet inte om det var svenskt, vi köper från hela världen och Sverige, säger Mie Fendert marknadschef på Menigo. Men om det inte själva på Menigo vet var råvaran kommer ifrån hur ska vi som storkökskonsumenter veta det?
Risken för att smittas av salmonella är relativt liten dock, om maten tillagas på rätt sätt och upphettas över 70 grader vid tillagning så föreligger liten eller ingen risk att smittas. Något som jag tror och hoppas att alla som arbetar inom skolrestauranger kan som ett rinnande vatten.  Men bara att risken finns där om det handhas på fel sätt är tillräckligt.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Råvaruskandalerna är vårt eget fel

Det känns som man varje dag får höra om en ny skandal som handlar om de råvaror och färdiga produkter som finns i livsmedelshandeln. Om det så är hästkött i lasagne, ommärkta ägg, oxfiléfärgad fläskfilé eller något annat. Men att helt plötsligt bara skylla allt detta på livsmedelsindustrin är att ta den enkla vägen ut. Det är faktiskt vi som konsumenter som sett till att vi hamnat där.
Jag vet att jag någonstans sett ett reklamblad med matpriser från 70-talet och om det skulle lika gärna kunde varit taget från brevlådan idag. Priserna är desamma och det är på något sätt skrämmande. Alla andra kostnader i samhället har ökat medan livsmedelspriserna sjunkit. 1964 lades 24% av våra inkomster på livsmedel medan det idag är 12%, om man sedan tar med i beräkningarna att var 3:e kasse mat som bärs hem kastas så är det ganska intressanta siffror.
Det är nog ganska många som stått i livsmedelsbutiken och letat efter den köttbit som kostar minst, inte brytt sig om vilken kvalitet den håller och hur den producerats. Och än färre är det nog som tänkt den tanken om de färdiga produkter som finns i mataffären. Vår ständiga jakt efter fynd och låga priser har drivit på en utveckling där priserna pressas och någonstans måste detta kompenseras. Om man inte kan ta betalt för dyra råvaror så måste man använda sig av billiga råvaror.
Om det nu kostar en viss summa att producera ex svenskt kött av god kvalitet vad måste då de länder som kan göra det till mycket lägre kostnader dra in på för att kunna sälja sitt kött billigare?

Nej det är dags att vi börjar tänka till lite innan vi handlar vår mat. Det finns en anledning till att en bit kött är billigare än den andra och det är inte för att det går att producera den till en lägre kostnad under samma förutsättningar i ett annat land. Börja köp bra råvaror och ta hand om dem på rätt sätt istället. Använd det som köps hem fullt ut istället för att en hel del av de vi bär hem från mataffären hamnar på sopberget.

Nu påstår jag dock inte att det är okej att stoppa ner något annat i den mat vi köper än vad som står på förpackningen. Att producenterna ljuger om vad som ingår i det vi stoppar i munnen är allt annat än okej men det är en effekt av den syn vi har på livsmedel. Att det är något som ska kosta så litet som möjligt, förutom när vi ska lyxa till det. Men även där kan snålheten slå till, det var tack vare det låga priset som färgad fläskfilé kunde säljas som oxfilé till inte ont anande konsumenter. De som köpte den var inte den typ av konsumenter som letade efter kvalitet när de handlade utan lät det låga priset styra. Om något är för billigt för att vara sant så är det ofta det - detta gäller även när det kommer till livsmedel.

Jag hanterar dagligen stora mängder livsmedel som ska omvandlas till måltider åt skolelever - livsmedel som helst ska kosta så litet som möjligt och samtidigt ge så mycket näring så möjligt. En ekvation som kan var svår att få till. Men där handlar lösningen om grönsaker, när vi skapar grytor och gratänger försöker vi kombinera dessa råvaror tillsammans med proteiner i form av ex kyckling eller nötkött i en balanserad mängd. Detta gör att vi kan köpa produkter av god kvalitet där vi är säkra på ursprunget och samtidigt ge en fullvärdig måltid till våra gäster.

Så nästa gång du står i mataffären, tänk inte bara på priset hos huvudråvaran du köper utan över hela måltidens pris.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken