Igår fastnade jag för två nyheter som berör samma ämne - nämligen den KRAV-märkta maten. 2006 formulerades ett mål av den dåvarande regeringen att det 2010 ska vara 25% ekologiskt i offentliga sektor. När vi nu skriver 2013 har detta mål ännu inte uppnåtts och i den senaste Ekomatsligan där kommuner/landsting/regioner rankas efter ekologiska inköp var det bara 33 stycken som nådde det uppsatta målet på 25%.
Vad ska då till för att att detta mål ska nås? För det första måste det finnas tydliga beslut om att de livsmedel som handlas in ska uppfylla dessa 25%. När kommuner i sina kostpolicys lägger gränsen lägre än detta så är det en signal om att detta inte är ett viktigt mål. Dilemmat i det hela är att många av våra svenskproducerade varor som inte är KRAV-märkta i många fall kan vara bättre än EU-ekologiska produkter. Detta gäller i stor grad den svenska djurhållningen. Så det ultimata är om man kan köpa ekologiska svenska råvaror i så stor utsträckning som det är möjligt.
Vi som arbetar inom de offentliga köken har en stor uppgift när det gäller att visa att man kan producera mat baserat på ekologiska livsmedel på ett enkelt sätt. Sen finns ju fördelen att man i större utsträckning lagar sin mat från "grunden" istället för att köpa helfabrikat när man valt att tänka ekologiskt. Att börja tänka KRAV innebär ofta att man börjar fundera på hela kedjan i köket, allt från råvaror och inköp till matlagning och svinnhantering. Det finns många exempel där man fått en bättre ekonomi i köket när man handlat in dyrare ekologiska råvaror och lagat maten själv istället för att köpa billiga konventionella färdigprodukter.
Även om det är kommunerna som måste ta ett beslut och skapa möjlighet för att använda dessa råvaror genom sin upphandling så även vi i skolrestaurangerna som måste vara med och driva på att det händer. Engagemanget ska komma från verksamheten kombinerat med stöd och hjälp att genomföra från kommunens styrning.
Jag är själv ansvarig för en KRAV-certifierad skolrestaurang, en av 800 restauranger i Sverige som är certifierade. Bara ifjol ökade denna siffra från 600 till 800, exakt hur många av dess som är skolrestauranger vet jag inte. Men siffran gör att jag undrar, om det finns ca 4500 grundskolor i Sverige hur kommer det sig då att denna siffra är så låg? Jag vet att det innebär en kostnad att vara KRAV-certifierad men om man nu kämpar hårt och ser till att restaurangen serverar ekologiska produkter vill man då inte visa det också? Men blir det inte dyrare att servera mat lagad på KRAV råvaror? Jag har samma budget som innan vi blev kravcertifierade och ligger i dagsläget på 33% KRAV, Eko och MSC. Så bara man vet vilka varor man ska satsa på så är ekonomin inget motargument.
Något som även är viktigt att komma ihåg är att de offentliga köken med sin gemensamma köpkraft kan hjälp till att öka mångfalden av ekologiska varor i handeln genom att vi köper mer av dessa varor. Ju mer de som producerar dessa varor kan sälja till oss desto större produktion kan de hålla vilket ökar möjligheten för privatkonsumenten att handla ekologiska produkter.
Precis när jag skulle lägga upp detta inlägg så snubblade jag över en sida som heter "Mer eko i skolan". Den handlar både om hur man kan lära ut om eko till eleverna men även hur man i köket kan jobba med eko. Många handfasta tips och idéer finns att hämta på denna sida. Så tveka inte nu, om vi alla tänker på detta sätt skapar vi tillsammans en bättre värld.
Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.
Eller så hittar du mig på twitter
under namnet @Skolkocken
https://sites.google.com/a/edualvesta.se/matialvesta/
SvaraRaderaBra skrivet
Kolla in vår blogg