19 juni 2012

Ulriksdals slott och slottscafé

Idag var sista dagen på jobbet innan en lång och skön sommarledighet tar vid, ännu en av de fördelar som finns med att arbeta i skolans värld. Som en liten sommaravslutning tog jag med mig mina tre kollegor i köket till Ulriksdals slott för en liten promenad i slottsparken samt ett besök på slottscaféet.

Köksträdgård modell större
I en del av slottsparken hade de byggt upp en riktigt härlig köksträdgård med både örtkryddor, sallader, rotsaker och annat ätbart som växte i stora planteringar. Så det blev lite upp till bevis för oss alla att lyckas lista ut vad som var vad. Men jag tror att vi lyckades med nästan allt. Lite svårare blev det dock när vi kom över till den del som mest bestod av blommor i alla dess färger och former.

Efter en kort promenad så tog vi oss till det egentliga målet med besöket, Ulriksdals slottscafé. Caféet är beläget i en mindre byggnad i anslutning till slottet och granne med Orangeriemuseet. Detta besök tillhör början på en tradition som jag tänkt bibehålla så länge jag ansvarar för skolrestaurangen på Vasaskolan. Förra året var första gången som vi tog oss hit för att avsluta vårterminen och inleda sommarledigheten under trevliga och mysiga former.

Caféet har ett brett utbud av fikabröd och kaffe i alla möjliga former och varianter. Beställer man en latte så får man dessutom en udda bonus, på toppen lägger de en marshmallow. Har inte riktigt bestämt mig om jag gillar det eller inte...
Om man har vägarna förbi och är lite hungrig så erbjuder de även lite lättare rätter såsom sallad och pajer, samt en mängd olika smörgåsar. Jag har besökt caféet även med familjen och har än så länge lämnat stället nöjd och belåten. Det som är en liten nackdel är att det är ganska trångt inne i byggnaden vilket gör att det även blir trångt när man ska beställa och betala. Detta blir extra tydligt när det är många gäster. Men om du vill ta en lättare lunch eller fika i en trevlig miljö så kan jag varmt rekommendera ett besök här. En varm sommardag så kan man även ta med sig en filt och slå sig ner på den stora gräsmatta som breder ut sig framför slottet.



Lägg märke till marshmallowen som guppar på toppen av kaffet

Skagenröra med smörstekt toast

Här kommer nästa recept från vår avslutningslunch till 6:orna. Till förrätt serverades en svensk klassiker - Skagenröra. Toast Skagen skapades på 1950-talet av Tore Wretman. Originalet innehåller majonnäs, räkor och dill samt kryddor medan det i min variant även finns rödlök och crème fraiche.
Precis som med föregående receptet så presenteras det i två varianter, ett för hemmabruk och ett för storkök.

Skagenröra med smörstekt toast
(4 portioner)

De flesta majonnäser som man kan köpa i livsmedelsbutiken innehåller enligt mig för mycket ättika så därför rekommenderar jag att man gör sin egen majonnäs för att få den bästa smaken. När det gäller räkor så blir självklart skagenröran godast om man använder färska nyskalade. Ju längre från det man kommer desto mindre smakar de.


Majonnäsen:
2 äggulor
0,5 tsk vitvinsvinäger
0,5 tsk osötad senap
1 dl rapsolja
Salt

2 dl skalade räkor
0,5 röd lök finhackad
2 msk hackad dill plus några kvistar till garnering
saften från 1/2 citron samt klyftor från den andra halvan
0,5 dl creme fraiche
1 krm citronpeppar
salt

4 skivor vitt formbröd
2 msk smör
4 citronklyftor
4 dillvippor
sallad
  1. Börja med att laga till majonnäsen. Lättast är att göra det med mixerstav. Ett tips för bästa resultat är att ägg och olja har samma temperatur. Blanda samman alla ingredienser utom olja. Tillsätt sedan oljan i en jämn stråle under mixning. Saknar du mixerstav så rekommenderar jag att använda elvisp. Avsluta med att smaka av majonnäsen med salt.
  2. Blanda ner räkorna i majonnäsen tillsammans med den hackade rödlöken, dillen, citronsaft och crème fraiche. Avsluta med att tillsätta citronpeppar samt ev salt vid behov.
  3. Till detta steg kan man med fördel göra i ordning skagenröran i förväg. 
  4. Skär av kanten på formbrödet och smöra skivorna på båda sidor med smöret. Hetta upp en stekpanna och stekt dem tills de blir gyllenrostade. Skär dem därefter i trianglar
  5. Lägg lite sallad på en tallrik och toppa den med skagenröra. Lägg brödet vid sidan och garnera med dillvippa samt citronklyfta.



Skagenröra till 100 portioner

6 kg räkor i lag
1 kg rödlök
250 gram dill
4 kg lättmajonnäs
1 dl pressad citron
1 dl citronpeppar
2 kg creme fraiche
salt

I detta recept gör jag inte majonnäsen själv utan tar lättmajonnäs som är färdigköpt. Räkorna som jag använde var skalade räkor i lag av god kvalitet.

  1. Börja med att hälla av vätskan från räkorna och låt dem stå på avrinning.
  2. Finhacka rödlöken samt dillen.
  3. Blanda samman majonnäs, rödlök, dill, pressad ciron, citronpeppar och creme fraiche.
  4. Ta de avrunna räkorna och blanda ner dem i majonnäsröran. Om räkorna känns "blöta" krama då ur dem innan de blandas ner.
  5. Avsluta med att smaka av det hela med salt.
Servera det hela på samma sätt som med det föregående receptet för 4 portioner.





Vaniljpannacotta med lime- och myntamarinerade jordgubbar

Jag har fått frågor från olika håll om jag kan lägga upp recepten på de rätter som jag lagade till vår avslutningslunch för 6:orna. Jag börjar med det enklaste som jag redan har på papper och det är pannacottan som vi serverade till dessert. Det blir i två versioner, en som är till köket därhemma och ett som är för den som vill bjuda ett större sällskap på något gott.


Pannacotta med lime- och myntamarinerade jordgubbar
(4 portioner)
2 gelatinblad
4 dl vispgrädde
0,5 dl socker
1 st vaniljstång

2 dl jordgubbar
1 st lime
1 msk färsk mynta

  1. Lägg gelatinblad i blöt.
  2. Koka upp grädde, socker och vaniljstång på svag värme under omrörning.
  3. Krama ur vattnet ur gelatinet och blanda ner det i den varma grädden, rör om tills gelatinet smält.
  4. Sila gräddblandningen och häll upp det i portionsskålar ställ det därefter i kylen minst 4 timmar.
  5. Skölj och dela jordgubbarna i kvartar.
  6. Tvätta av limen och riv därefter av skalet, undvik att få med det vita skalet då det kan var beskt. Pressa därefter saften ur limen.
  7. Finhacka myntan och bland sedan den med skal och saft från limen.
  8. Strax innan servering blanda samman marinaden med jordgubbarna.
  9. Toppa pannacottan med jordgubbsblandningen.


 100 portioner
En sak skiljer sig i detta recept mot receptet för hemmabruk och det är att jag bytt ut vaniljstången mot "äkta" vaniljsocker. Det handlar helt enkelt om en kostnadsfråga då vaniljstång i den mängden inte riktigt ryms i min budget. Detta gör även att mängden socker minskas i förhållande till andra ingredienser.


50 st gelatinblad
10 liter vispgrädde
4 dl socker
2 dl äkta vaniljsocker

8 liter jordgubbar
2 dl färsk mynta
10 st limefrukter


 
  1. Lägg gelatinblad i blöt.
  2. Koka upp grädde, socker och vaniljsocker på svag värme under omrörning.
  3. Krama ur vattnet ur gelatinet och blanda ner det i den varma grädden, rör om tills gelatinet smält.
  4. Häll upp det i portionsskålar ställ det därefter i kylen minst 4 timmar.
  5. Skölj och dela jordgubbarna i kvartar.
  6. Tvätta av limen och riv därefter av skalet, undvik att få med det vita skalet då det kan var beskt. Pressa därefter saften ur limen.
  7. Finhacka myntan och bland sedan den med skal och saft från limen.
  8. Strax innan servering blanda samman marinaden med jordgubbarna.
  9. Toppa panna cottan med jordgubbsblandningen.
























17 juni 2012

Lite tankar om det gångna skolåret

Så här i slutet på skolåret så brukar jag summera det som hänt både på papper och i huvudet. För oss på Restaurang Guldtuppen har året präglats av det nya tillägg som kom i skollagen gällande näringsriktigheten i skolmåltiden. Och med facit i hand är det nog inte bara vi som påverkats av detta utan även media och andra intressenter har tagit fasta på detta, både med negativ och positiv prägel.
Det har kommit några rapporter under skolåret som handlat om just detta och tyvärr verkar inte denna lag slagit igenom fullt ut ännu. Detta beror nog till stor del på att man lade en uppgift på en yrkesgrupp som redan hade svårt att få tiden att räcka till. Dessutom tror jag att kunskapen och kompetensen hos alla som arbetar med skolmat inte finns för att klara av att näringsberäkna alla måltider. Lägg till detta det något luddiga begreppet näringsriktig mat, man hänvisade till de kostrekommendationer som finns framtagna av livsmedelsverket. Men det är ju bara rekommendationer och inget som måste följas slaviskt.

Hos oss försöker jag näringsberäkna som många rätter som jag hinner med. Men jag måste erkänna att jag under en turbulent vårtermin där halva personalstyrkan varit frånvarande och vi fått förlita oss på vikarier helt enkelt inte hunnit med. Men förhoppningen är att jag ska hitta ett bättre system för detta under nästa läsår och få det att fungera i de vardagliga rutinerna. Jag tror också att det blir lättare när jag nu har en bas med näringsberäknade rätter från detta år som jag kan använda mig av och slipper lägga ner tid på dessa. Men sedan handlar näringsberäkningen bara om en del av kedjan, hur mycket jag än beräknar och kalkylerar så handlar det ändå om att barnen ska äta som jag planerat för att näringsriktigheten ska uppnås. Så även om jag inte har hunnit med att räkna på alla rätter så har jag satsat på att se till så att det finns ett varierande utbud varje dag så att det förhoppningsvis finns något som tilltalar alla gäster. Vi gick från att servera ett alternativ till alla under början av läsåret till att i slutet ha minst tre rätter och ofta fyra som eleverna kunde välja på. I tillägg till det har vi fortsatt att utveckla vår salladsbuffé ytterligare. Dessa förändringar har gett positiv respons från både elever, lärare och föräldrar. Jag har även sett en tydlig skillnad på mängden råvaror som går åt vid varje lunchservering. Så med fler alternativ har mängden serverad och uppäten mat ökat med ca 10%.

Det som jag tycker är lite oroande dock med detta krav på oss i skolans värld samt den debatt som funnits i media under det gångna året är att vi på något sätt ska ta totalansvar för vad barnen äter. Under ett år äter barn i skolåldern 1095 måltider (frukost/lunch/middag) varav 178 av dessa äts hos oss under skolåret. Vi står alltså bara för ca 16% av måltiderna. Om vi lagar och erbjuder mat som är exakt efter de rekommendationer som finns och barnen sedan får något helt annat hemma så kan vi inte lastas för deras fysiska hälsa. För att barnen ska få en bra start på dagen och orka med sitt lärande behöver det en ordentlig frukost som de står sig ganska länge på. Nu vet jag både genom samtal med andra och även med elever att så inte alltid är fallet. Vad de sedan erbjuds till middag har jag ingen aning om men jag kan hoppas att det är "bra" mat. Om vi ska ta ansvar för vad de erbjuds när det äter sina 178 luncher i skolmatsalen så måste någon annan ta ansvar för vad de får under det återstående 917 måltiderna. Nu tror och hoppas jag att många föräldrar gör det men innan vi i skolköken får ta smällen för hälsotillståndet hos svenska skolbarn så kanske man ska se till hela bilden, något som jag känner har glömts bort i den debatt som förts.


Självklart kommer vi även nästa skolår satsa ytterligare för att på bästa sätt kunna erbjuda barnen både den mat de vill ha men även att den maten ska motsvara det näringskrav som finns. Det handlar om ett givande och tagande. För att kunna servera "bra mat" och få eleverna att äta den så måste man ibland serverar rätter där näringsinnehållet inte alltid uppfyller alla krav. Vi kommer lägga mycket av vår energi på kvalitet i alla led. De produkter som vi köper in och serverar till skoleleverna ska alla vara av god kvalitet. Detsamma gäller det som vi själva tillagar, det ska göras på ett genomtänkt sätt och serveras med elevernas bästa i tanken.


I skrivande stund har jag bara två dagar kvar att arbeta innan jag får en efterlängtad sommarledighet. Nu kommer nog inte mitt huvud att ta lika mycket ledigt som kroppen utan tankar och idéer inför nästa terminsstart kommer nog att mala i huvudet ända fram till jobbstart. Men det är väl förbannelsen med att ha ett jobb som man trivs med och brinner för.

16 juni 2012

Fiskarna i havet


Var simmar fisken som du har på middagsbordet och hur har den hamnat där? Den stora frågan som gäller den fisk som konsumeras är den överfiskning som sker bland bestånden. Sedan 1999 finns det en märkning av fisken som heter MSC. Det står för Marine Stewardship Council och är en certifiering som garanterar att den fisk som man köper kommer från hållbara bestånd som fiskas på ett miljövänligt sätt. Fisk och skaldjur med denna märkning är spårbara, leverantörer och producenter garanterar att deras produkter har fångats med hjälp av hållbara metoder. På deras hemsida kan man läsa mer och det går även att ladda ner en app där man kan söka efter produkter som är märkta med MSC-symbolen.

I den skolrestaurang som jag ansvarar för så strävar vi efter att bara servera fisk och skaldjur som är märkte med denna symbol. Det enda undantag vi gör är för lax som vi köper odlad från Norge och där är det helt enkelt ekonomin som får styra. Laxen är en dyr råvara och i dagsläget har vi inte råd att köpa in är MSC-certifierad lax så där har vi gjort en kompromiss med oss själva eftersom vi vill servera lax då denna innehåller bra näringsämnen.

För att man ska kunna hålla reda på vilka fiskar man kan köpa och vilka man helt ska undvika så har WWF tagit fram en fiskguide som man kan ladda ner från deras hemsida. Denna är indelad i tre kategorier: grönlistade, gullistade och rödlistade. De grönlistade är det fritt fram att handla och äta av hur mycket man vill och där är de flesta även MSC-certifierade. De gullistade ska man vara försiktig med och de rödlistade ska man helt undvika. Denna lista uppdateras kontinuerligt så kom ihåg att kolla av den då och då.


Så nästa gång du står vid fiskdisken tänk då till en extra gång innan du väljer råvara. Om utfiskningen av våra hav sker i samma takt som tidigare står vi snart utan fisk att servera. Och glöm inte att sätta press på din fiskhandlare eller butikschef, det är ju de som i första hand ska se till att inte köpa in och sälja produkter som finns på den röda listan.


Smörstekt makrillfilé med gräddstuvad spenat


Makrillen är tillsammans med lax och sill/strömming en av de tre feta fiskar som är vanligast i våra fiskdiskar på mataffären. En makrill är alltid godast när den är precis nyfångad och har ett grönskimrande skinn med svarta inslag, ju längre den varit ur vattnet desto mindre finns kvar av den gröna nyansen. Det är från denna kombination av svart och grönt på fisken som fotbollslaget GAIS fått sitt smeknamn "Makrillarna" då deras matchtröjor har samma färgkombination.



Den färskaste makrill jag ätit lagade jag till när jag arbetade i Norge. Jag hade själv dragit upp den ur Tjongsfjordens djup ca 30 minuter innan den hamnade i stekpannan. Den gången serverades den bara med lite brynt smör och knäckebröd. Ett sådant där matminne som sitter djupt rotat i den gastronomiska minnesbanken.

Dagens mattips är en smörstekt makrill som får sällskap av spenat som stuvats med grädde samt serveras med saltkokt potatis och ångad grönsparris. Detta är en maträtt som inte innehåller så många ingredienser, men det krävs inte heller då de trots det tillsammans skapar en smakrik kombination.

Smörstekt makrill (4 portioner)
2 st makrillar på ca 800 gram styck
1 msk smör till stekning
salt och torkad dill

När du köper fisken kan du be dem på affären att ta ur inälvorna så att du slipper det hemma. Väl hemma och vid matlagningstiden - filea fisken och byxa ur benen som går över mitten på filén. Detta går du enklast genom att skära ett snitt i kilform längs hela mitten på fiskfilén. Där överdelen ska var bredare och kilen ska gå ner mot skinnet på fisken. När benen är borttagna salt då fisken och strö över dill efter egen smak. När övriga ingredienser i maträtten börjar närma sig färdigtillagade stek då fiskfilén först på skinnsidan 2-3 minuter då den annars har en tendens att korva ihop sig. Vänd därefter fisken och stek den ytterligare ca 1 minut på köttsidan.


Gräddstuvad spenat (4 portioner)
1 schalottenlök, finhackad
1 vitlöksklyfta, finhackad
1 msk smör
70 gram babyspenat (1 påse)
2 nypor flingsalt
3-4 varv på pepparkvarnen
3 dl vispgrädde

Värm en kastrull med smöret i och tillsätt löken när det smält. Bryn löken på svag värme så att den mjuknar utan att få färg. När löken börjar bli mjuk tillsätt då spenaten samt salt och peppar. Bryn med spenaten i ca 3 minuter på låg värme och slå därefter över grädden. Höj temperaturen till medel och låt såsen koka sakta tills den börjar bli krämig. Mixa då den med mixerstav till en slät och grön sås. Smaka av med salt och peppar. Låt den koka ytterliga en stund tills den blir till en tjock sås.

Saltkokt färskpotatis och ångad grönsparris (4 portioner)
16 stycken små färskpotatisar
1 msk salt
vatten så att det täcker potatisen

1 knippe grönsparris

Skrubba potatisen och lägg den i en kastrull. Slå på vatten så att det täcker potatisen och tillsätt saltet. Koka upp potatisen och låt den sedan koka på medelvärme. När den börjar blir genomkokt gör då i ordning sparrisen genom att bryta bort den nedre grova delen och lägg den sedan på toppen av den kokande sparrisen. Skruva ner plattan på låg värme och låt det sjuda sakta så att potatisen blir genomkokt och sparrisen mjuknar.



15 juni 2012

Fick en gåva





Idag har vi skolavslutning på vår skola och i samband med den delas det ut stipendier och utmärkelser av olika slag till elever och personal som gjort något extra - och i år var jag en av pristagarna. På vår skola har vi en aktiv föräldraförening som jobbar hårt för att förbättra miljön på skolan och de hjälper bland annat oss i skolrestaurangen med att skapa en trivsam matsalsmiljö. Denna förening har bara funnits i 2 år och detta år var första gången de delade ut en utmärkelse till någon som de anser arbetat för att förbättra för eleverna - och det gick till mig för mitt arbete med att skapa en bra skolrestaurang med en näringsriktig och varierande mat. Det känns oerhört smickrande att bli belönad för det som jag kämpar för varje dag och att man inom föräldragruppen förstått vilken betydelse det jag gör har för skolan som helhet.



Så med detta i ryggen kan jag snart gå på sommarledighet med förvissning om att mitt arbete syns och gör skillnad. Jag hoppas även att detta kan vara till inspiration för andra som arbetar i skolkök. Hårt arbete och engagemang lönar sig.