Det som Kost & Näring vill få till är ett tydligt regelverk för ursprungsmärkning och då även för sammansatta varor. Att kontrollerna av produkterna samordnas på EU-nivå, precis så gränsöverskridande som produkterna är så måste även kontrollen vara. Men främst handlar det om att grossisterna måste ta sitt ansvar och leverera det som kunden beställer.
Varje dag serveras det 3 miljoner offentliga måltider i Sverige, måltider som till stor del finansieras med skattemedel. Vi som arbetar i dessa kök har en ambition om att skapa god, näringsriktigt innehåller baserat på kända råvaror av god kvalitet. Men för att kunna göra det så måste vi ha tillgång till dessa. Det är underligt för mig att se att det finns en enkätundersökning framtagen av Kost & Näring där det tydligt framgår att de kostansvariga runt om i landet upplever att de inte får vad de beställt av sina leverantörer.
Någon måste börja ställa krav på leverantörerna och det bör ske i flera led.
- Kunden; vi som arbetar i köken måste vara uppmärksamma på att det som beställs också är det som levereras. Vi är de som är närmast produkten i kedjan och därför är det vårt ansvar att ställa krav på det som levereras till oss.
- Tjänstemän; här räknar jag in upphandlare, kostchefer m.fl. Det är de som har kontakten med leverantörernas representanter i samband med upphandlingar och uppföljningar. De måste ställa tydligare krav på vad som är acceptabelt när det gäller ersättningsvaror. Det måste även finnas en bra uppföljning gentemot köken för att säkerställa att det som handlas in är det som levereras.
- Politiker; här är det både på riks- och lokalnivå som kraven måste börja ställas. Det handlar om oerhörda summor av statliga medel som varje år går till de offentliga måltiderna. Då måste det även gå att ställa krav på att det som köps in för dessa pengar uppfyller de krav som finns. Det talas om Sverige som det nya matlandet och ett gott exempel på hur man kan jobba med bland annat fri mat i skolan. Men då måste ju inte bara fasaden vara fin utan helheten.
Både Martin&Servera samt Menigo har svarat på Karins artikel. Båda svarar att självklart jobbar det hårt med kvalitet och de har inga problem med högre krav på maten. De tycker till och med att de tillhör de pådrivande inom detta. Och de må så vara men samtidigt säljer de produkter som inte har hög kvalitet och av okänt ursprung.
Ingen av leverantörerna vill kännas vid att det finns ett problem med ersättningsvaror, man säger sig ha en god kommunikation med kunden och alltid ersätta med vara av liknande eller bättre kvalitet.
Jag har ingen dålig erfarenhet själv när det gäller ersatta varor men jag kanske har haft tur eller så ställer jag höra krav på dem som kund.
Om det båda som grossister skriver om sig och sitt sätt att arbeta stämmer med verkligheten så är jag den första att gratulera. Det innebär att de jobbar hårt för att säkerställa att det som vi som kund vill ha levererat finns att tillgå. Men om det bara är en skrivbordsprodukt som finns på papper så tycker jag att det är dags att de börjar lyssna på oss som kunder.
Sen tycker jag det är fegt av Menigo att i slutet på sitt inlägg vända skulden till oss som arbetar inom köken.
Bra mat kostar pengar men endast mer pengar löser inga problem. Rätt utbildad personal kan ta till vara på och beställa rätt råvaror och laga mat från grunden. Detta i sin tur kommer att gynna köksekonomin via mindre svinn och lägre råvarukostnader. På Menigo tycker vi det är glädjande att se den positiva utvecklingen som pågår i våra offentliga kök.
Hur tänkte de där egentligen? Först hävdar de att de inte gör något fel och sedan skyller de allt på kunskaperna hos de som varje dag kämpar för att skapa god och näringsriktig mat.
Läs Karin Lidéns debattartikel här:
Läs Martin&Serves svar:
Läs Menigos svar:
Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.
Eller så hittar du mig på twitter
under namnet @Skolkocken
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar