Middag på Trattorian

Tillsammans med några vänner har min fru och jag en middagsklubb. Vi är tre par som tillsammans har som mål att äta oss igenom mat från alla världens länder. Ett ambitiöst projekt som nog aldrig kommer att nå sitt slutmål men det är kanske inte riktigt är syftet heller. Varje gång vi träffas så ansvarar vi för varsin del av en trerättersmiddag; förrätt, varmrätt och dessert utifrån ett i förväg bestämt land. Målet är att genomföra en middag varje månad men under sommaren gör vi ett undantag och istället går vi på en restaurang som har en tydlig profil baserat på mat från ett ursprungsland. Ifjol var vi på grekisk restaurang, Greken på hörnet, och i år var det dags för italienskt.


Efter att ha surfat runt lite, läst recensioner och inhämtat tips från andra så föll valet på Trattorian. Detta är ett av det senaste tillskotten i F12-gruppens restaurangsfär, Melker Anderssons restaurangimperium. Trattorian ligger på Norr Mälarstrand i de lokaler som tidigare huserade Kungsholmen, en annan F12-restaurang som brann ner.
Här har man försökt skapa en känsla av en enklare italiensk restaurang med nästan lite överdriven inredning form av bastkorgar, citrusträd, charkuterier och allsköns krimskrams som hänger i taket. Men allt detta bidrar till att skapa en gemytlig och intim restaurang i en ganska stor lokal.

Prisnivån på restaurang ligger på vad som brukar kallas medelnivå. Dvs att man inte blir ruinerad men heller inte ska räkna med att komma billigt undan. Menyn erbjuder en hel del att välja på och är indelad i fyra grupper:

• Antipasti - smårätter (45-120 kr)
• Primi Piatti - som kan beskrivs som en mellanrätt (125-195 kr)
• Secondi Piatti - varmrätt (160-290 kr)
• Dolci - dessert (60-135 kr)

Förrätt: Grande selezione av charkuterier (390:-)

 Det finns en hel del gott att välja på och här har man även tänkt på vegetarianerna som har en egen meny. Nu har jag inte i detalj tänkt redovisa och recensera de maträtter som vi åt men jag kan säga att hela sällskapet var mycket nöjda med det som serverades. Efter att ha delat på en Grande selezione av charkuterier till förrätt så valde vi alla olika rätter både till varmrätt och dessert. Varmrätterna är enkla och rustika i sitt upplägg och har rena smaker. Dessertmenyn har en bra bredd och innefattar italienska klassiker som Tirami Su och Cannoli.

Dessert: Cannoli al Limone

Innan besöket hade jag läst en recension i SvD där det varit nöjda med maten men inte lika nöjda med servicen. Detta var dock inget vi upplevde utan både mat och service höll samma goda standard. Så slutligen kan jag bara säga att det nog inte var sista gången jag besökte Trattorian och jag kan varmt rekommendera den till andra.

Ulriksdals slott och slottscafé

Idag var sista dagen på jobbet innan en lång och skön sommarledighet tar vid, ännu en av de fördelar som finns med att arbeta i skolans värld. Som en liten sommaravslutning tog jag med mig mina tre kollegor i köket till Ulriksdals slott för en liten promenad i slottsparken samt ett besök på slottscaféet.

Köksträdgård modell större

I en del av slottsparken hade de byggt upp en riktigt härlig köksträdgård med både örtkryddor, sallader, rotsaker och annat ätbart som växte i stora planteringar. Så det blev lite upp till bevis för oss alla att lyckas lista ut vad som var vad. Men jag tror att vi lyckades med nästan allt. Lite svårare blev det dock när vi kom över till den del som mest bestod av blommor i alla dess färger och former.

Efter en kort promenad så tog vi oss till det egentliga målet med besöket, Ulriksdals slottscafé. Caféet är beläget i en mindre byggnad i anslutning till slottet och granne med Orangeriemuseet. Detta besök tillhör början på en tradition som jag tänkt bibehålla så länge jag ansvarar för skolrestaurangen på Vasaskolan. Förra året var första gången som vi tog oss hit för att avsluta vårterminen och inleda sommarledigheten under trevliga och mysiga former.

Caféet har ett brett utbud av fikabröd och kaffe i alla möjliga former och varianter. Beställer man en latte så får man dessutom en udda bonus, på toppen lägger de en marshmallow. Har inte riktigt bestämt mig om jag gillar det eller inte...
Om man har vägarna förbi och är lite hungrig så erbjuder de även lite lättare rätter såsom sallad och pajer, samt en mängd olika smörgåsar. Jag har besökt caféet även med familjen och har än så länge lämnat stället nöjd och belåten. Det som är en liten nackdel är att det är ganska trångt inne i byggnaden vilket gör att det även blir trångt när man ska beställa och betala. Detta blir extra tydligt när det är många gäster. Men om du vill ta en lättare lunch eller fika i en trevlig miljö så kan jag varmt rekommendera ett besök här. En varm sommardag så kan man även ta med sig en filt och slå sig ner på den stora gräsmatta som breder ut sig framför slottet.

Lägg märke till marshmallowen som guppar på toppen av kaffet

Skolkocken äter brunch

Av någon anledning älskar jag om brunch som matform. Jag misstänker att det har att göra med min uppväxt. På min mors sida av familjen har vi alltid samlats kring mat och då ofta i form av knytkalas/buffé, att alla bidrar med favoriter utifrån ett tema. En social matform som skapat många trevliga minnen och även gjort att man upptäckte nya favoriter (och aversioner).

Jag vet att brunchen på många ställen handlar om att på ett smart sätt bli av med rester med minimal personalbelastning till ett något för högt pris, men jag bryr mig inte jag köper det hela ändå. Sen finns det många ställen som verkligen satsar på brunchen med ett bra utbud och stor variation på innehållet.

Jag har tillsammans med min fru och dotter besökt ett antal ställen som serverar brunch i Stockholmsområdet och planerar att besöka ännu fler (så har du ett bra tips lämna gärna det i kommentarsfältet). Det ställen som vi hittills besökt och provat brunch på är:

• Jimmys steakhouse marina (Hammarby sjöstad) ***
• Haga Forum ** (Hagaparken)
• Kvarnen **** (Söder)
• Djurgårdsbrunn *** (Djurgården)
• Gute grill *** (Norrmalm) (har slutat med brunchen)
• Bockholmen **** (Bergshamra)

Idag provade vi den senaste på listan, Bockholmen och den här gången i sällskap med min mor.

Lite av det varma

Bockholmen ligger i anslutning till Bergshamra, Solna på en egen liten ö. Men en fantastisk utsikt över vattnet och i en lummig inramning ligger denna restaurang. Idag hade vi lite otur med vädret och kunde inte sitta ute vilket jag tror skulle förhöjt det hela ett snäpp ytterligare.
Brunchen kostar 249:-/vuxen och 95:-/barn (2012-05-06) och för de får man en bra kall buffé med en touch av medelhavet, en något mindre varm buffé med ganska klassiska rätter samt en rejäl dessertbuffé. För små barn är valen ganska begränsade och vår dotter åt sig mätt på bacon, bröd och desserter. Men får oss vuxna fanns det en hel del godsaker, det som stack ut för mig var en rökt tomat, en krämig svampsoppa samt deras revbensspjäll. Som ni kan se på listan ovanför så får de 4 * för sin brunch och som sagt var med lite bättre väder och en möjlighet att sitta ute så hade blivit riktigt bra.

Från dessertbordet

Skolkocken på jakt efter öl

Jag befinner mig för tillfället i London, England på en weekendresa tillsammans med min fru. Vi ägnade hela vår gårdag åt att besöka många av Londons kända landmärken. Men vi hann även med lite att äta och dricka. Innan vi åkte till London så hade jag bestämt mig för två saker; jag ska äta Fish'n'chips och jag ska prova engelskt öl. Uppgift 1 klarade vi av på lunchen igår som vi intog på en vinbar som hette All bar one i närheten av Towern, den är del av en kedja som finns över hela England. En rustikt inredd restaurang med fokus på enkel mat och god dryck. Perfekt för en bättre lunch eller en enkel middag.

Men nu till det verkliga syftet med detta inlägg - och nummer 2 på listan. Jag har alltid levt med föreställningen att om man åker till London så svämmar pubarna över med olika sorters öl på fat. Jag har sett famför mig långa rader av tappar och kranar där man hittar en mängd olika sorter. Men så fel jag hade. Om jag fattat rätt så styrs nästan alla pubar av vilket bryggeri de är anslutna till. De får bara sälja deras sortiment vilket gör att utbudet är begränsat och minst hälften av produkterna är av utländska märken. Bl.a. känns det lite konstigt att hitta cider både från Kopparbergs och Rekorderlig ciders sortiment på en pub i england när den engelska är så god.

Jag är en stor fan av ale när de kommer till öltyp och det var främst denna jag hoppades hitta en stor variation av och då främst lokala märken som inte går att hitta hemma. Några nya har jag stött på men annars är det sorterna som man kan hitta på de välsorterade pubarna på hemmaplan som erbjuds. En stor skillnad är dock att de flesta fatölen av aletyp inte tappas från faten med hjälp av kolsyra utan istället pumpas upp. Detta gör att smaken på ölen känns lite ovan för oss då den i det närmaste känns avslagen när den höga halten av kolsyra saknas. Men även om kolsyran saknas så finns smaken där och jag har hunnit prova några riktigt trevliga ale.

Men för att sammanfatta så kan jag säga att om man vill prova olika sorters öl så behöver man inte åka över ån efter vatten, det finns ett betydligt större sortiment på våra svenska pubar både när det gäller fatöl och flasköl.

Snabbmat på annorlunda vis - Vigårda barbeque

Häromdagen var jag in till Stockholm city tillsammans med min fru. Ett besök på Fotografiska museet stod på schemat följt av lite fönstershopping. Jag kan börja med att rekommendera ett besök på Fotografiska om man gillar konst/fotografier. Vi hann även med en fika i deras restaurang som har en storslagen utsikt över hamninloppet.
Men nu till det som inlägget är meningen att handla om. När det började kurra i magen så befann vi oss i Stockholms senaste galleria, Mood, som riktar sig mot de som har lite mer i plånboken. Här finns också ett flertal restauranger med olika typer av inriktning. Men nu var vi sugen på något snabbt och enkelt så vi styrde stegen mot F12-gruppens senaste skapelse - Vigårda barbeque.

(Bild lånad från Vigårdas hemsida)

En snabbmatsrestaurang med mat tillagad på riktiga råvaror, men i övriga skiljer den sig inte så mycket mot de traditionella snabbmatskedjorna. Man står i kö för att beställa, hämtar ut maten själv och maten kommer i engångsförpackningar. Det som skiljer sig dock är det som finns i förpackningarna. Jag valde deras 24H Piggham-burgare - "pulled pork" som blandas med lök och kryddor, placeras i ett bröd och serveras med sallad och valfritt tillbehör. När jag hörde talas om restaurangen så hade jag nog inte fattat att det var en snabbmatsrestaurang utan mer av en enklare restaurang så där blev jag lite överraskad. Matmässigt levde de dock upp till mina förväntningar. Saftigt kött i ett gott bröd (även om det skulle ha varit roligare med något annat än ett traditionellt hamburgerbröd), en god sallad och krispiga pommes frites.Det är definitivt inte sista gången jag besöker dem när jag är sugen på något snabbt och enkelt.

(Bild lånad från Vigårdas hemsida)

Mat på de sju haven...

...eller snarare på Bottenviken.
Under påsken så åkte jag och min familj tillsammans med några vänner på en dagskryssning med Tallink/Silja. Förmiddagen spenderade vi på Silja Europa och eftermiddagen på Silja Galaxy efter en snabbt byte i Mariehamn på Åland.
Men nu till själva ämnet för detta inlägg. Så länge jag kan minnas har jag undvikit att äta av buffén när jag åkt med någon av de kryssningsbåtar som utgår från Stockholm. Jag föredrar att besöka de vanliga restaurangerna istället och har där haft till största del positiva matupplevelser (förutom en gös som var kryddad med kanel). Men eftersom vi var ett större sällskap och hade några barn med oss så valde vi denna gång att äta på "Buffé Galaxy". Dessutom hade jag läst och hört att de gjort om buffén, det skulle bl.a. finnas skaldjur, tapas och sushi. Så det var nästan med förväntan som jag gick fram till buffébordet för att ta del av läckerbitarna och där tog illusionen slut.

Allt som serverades var halv- och helfabrikat av olika slag. Ingen kärlek för matlagning gick att finna någonstans bland maten som erbjöds. Till råga på allt var en del av maträtterna utbytta mot annat medan skyltarna för dessa inte var det. Sushin bestod av makirullar med mycket ris och lite fisk. Skaldjuren var räkor med skal och kall grönskalsmusslor med en smaklös marinad. Tapasrätterna var en blandning av det man kan hitta i Ridderheims disk på den lokala mataffären fast av sämre kvalitét.
Fasta det tråkigaste var nog varmrätterna, sin bestid av smaklösa och trista rätter. Det var även här jag hittade det värsta exemplet, en grönsakswok som smakade så beskt att den inte var ätbar. Och man till detta lägger att själva buffén var ganska tråkigt upplagd och att påfyllningstakten var ganska dålig så var det inte i närheten av värt pengarna.

Så så här i backspegeln är det bara inse att jag gjort rätt som undvikit buffén i alla dessa år och det kommer jag att fortsätta med. Mätt blev jag men det var nog allt jag fick ut av denna måltid.  Man undrar hur de som arbetar med att "laga" den här maten känner för sitt arbete och hur Tallink/Silja kan erbjuda så tråkig mat till sina kunder.