27 april 2013

Grekisk paj med stekt halloumi, kalamataoliver och rökt skinka


Jag har tidigare lagt upp ett recept här på en Medelhavspaj och en Västerbottenostpaj där jag använder mig av färdigkavlad smördeg som grund. Denna paj gjorde jag på samma sätt, man får en härligt frasig botten och dessutom går det ganska fort att fixa en paj på detta vis då man inte behöver göra degen själv från grunden.

Grekisk paj med stekt halloumi, kalamataoliver och rökt skinka
(1 paj)

1 rulle kavlad smördeg (150 gram)
1 paket halloumiost (250 gram)
1 tsk rapsolja
100 gram rökt skivad skinka
2 st salladslökar
1 dl kalamataoliver
0,5 ask cocktailtomater

3 st ägg
4 dl mjölk
1 tsk salt
10 varv på pepparkvarnen
1 dl riven ost

Sätt ugnen på 225 grader och ta fram en pajform. Klä formen med smördegen och sätt sedan in den i den varma ugnen. Grädda smördegen i ca 10 minuter tills det är gyllenbrunt och frasigt. Ta ut formen ur ugnen och tryck med hjälp av en gaffel ner eventuella luftbubblor som bildats under gräddningen så att pajbotten blir jämn.
Tärna halloumiosten i stora tärningar och stek den sedan i lite rapsolja så att den blir gyllenbrun runtomkring. Skär salladslöken tunt, kärna ur och hacka oliverna samt dela tomaterna i halvor. Blanda samman dessa ingredienser med halloumiosten samt skinkan som strimlas och lägg sedan allt ovanpå pajbotten.  
Knäck tre ägg och vispa samman dem med mjölken, krydda med salt och peppar. Avsluta med att vispa ner riven ost i äggstanningen, slå sedan allt över pajfyllningen så att det täcker ingredienserna.
Sätt in pajen i ugnen på 225 grader och grädde tills äggstanningen stelnat, räkna ca 40 minuter men kontrollera under tiden. Om pajen börjar få för mycket färg täck då med aluminiumfolie så att den inte blir bränd på ytan.

Servera pajen med en god sallad och exempelvis tsatsiki.












Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

23 april 2013

Lättrökt och grillat ankbröst med rödvinsreduktion med smak av lök samt falsk hasselbackspotatis


För några år sedan köpta jag en aburök och använde den flitigt då. Men när vi flyttade så hamnade den i ett förråd och föll i glömska men så i samband med årets vårrensning hittade jag igen den och tänkte att nu måste den komma till användning igen.
Har haft ett paket ankbröst liggande i frysen ett tag och nu var det så dags att laga till dem, och då kom jag ihåg det här med röken som jag hittat igen. Så sagt och gjort, jag plockade fram den men samtidigt var jag sugen på grillat så därför fick det bli en kombination av två matlagningstekniker.
Jag tog plåten som man lägger rökspånet på från röken och lade den över grillglöden istället, sen på med locket på grillen och vips var den förvandlad till en härlig rök men med lite större effekt och möjlighet till lite grillyta. Nu har ju inte alla tillgång till en sådan plåt men i hyllan med grilltillbehör där man även hittar rökspån brukar det finnas folieformar som klarar grillvärmen som man kan lägga spånet i.

Lättrökt och grillat ankbröst
2 st ankbröst (ca 600 gram)
1 tsk salt
svartpeppar
1 tsk flytande skogshonung (eller annan sort)

rökspån

Låt ankbrösten ligga i rumstemperatur minst 30 minuter före tillagning, salta dem rejält på skinnsidan och normalt på köttsidan. Krydda även köttsidan med svartpeppar. Skär några snitt i skinnet innan tillagning för att det inte ska dra ihop sig när det hettas upp.
Värm upp grillen och se till så att kolen bara hamnar på ena sidan av grillytan, så att ankbrösten kan tillagas med indirekt värme.
När grillen har en rejäl glöd och bra värme, lägg då ankbrösten med skinnsidan neråt och låt dem få en fin färg i någon minut. Akta så att inte fettet från skinnet gör att det blir bränt när det droppar ner på glöden och lågor kan slå upp. Vänd sedan ankbrösten och grilla någon minut till på köttsidan. Lägg sedan bröstbitarna på den sidan av grillen som inte har någon glöd, pensla skinnet med skogshonung och sätt en stektermometer i mitten av den tjockaste delen på brösten. 
Lägg därefter behållaren med rökspån ovanför grillglöden och lägg på locket. Låt nu lockat vara stängt och invänta tills kärntemperaturen visar 60 grader. Lyft då på locket, ta bort spånet från glöden och grilla av ankbrösten över glöden i någon minut på varje sida så att kärntemperaturen går upp till 65 grader. Lyft då bort ankbrösten från grillen, lägg dem på ett fat och täck med folie. Låt nu köttet vila i ca 10 minuter innan det serveras.




Rödvinsreduktion med smak av lök
1 st liten gul lök
1 st vitlöksklyfta
5 st hela svartpepparkorn
1 msk smör
2 dl rött vin
1 dl vatten
2 msk kalvfond
25 gram smör
1 msk vetemjöl
ev colloritsoja för färg

Finhacka gul lök och vitlök, smält 1 msk smör i en kastrull och tillsätt löken tillsammans med krossad svartpeppar. Låt löken sautera på låg värme tills den mjuknar, slå då över rödvinet tillsammans med vatten och kalvfond  Låt allt koka upp och sjud sedan på låg värme tills hälften av vätskan återstår. Sila av löken och peppar, häll sedan tillbaks vätskan i kastrullen. Koka upp på nytt och blanda under tiden hälften av smöret tillsammans med vetemjölet till beurre manié (redning). Blanda ner denna i såsen och låt det sakta koka i några minuter så att mjölsmaken försvinner. Avsluta sedan med att tillsätta resten av smöret för en blank och fin sås. Om man tycker att såsen är lite för ljus kan man tillsätta lite colloritsoja (sockerkulör) till önskad färg.

Till detta serverade jag min falska hasselbackspotatis men det receptet har jag lagt upp förut, så kika in här så hittar ni det.




Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  
 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken


22 april 2013

Skolcafé för en bättre värld

I fredags var det premiär på Vasaskolan för fredagscafé. Det är ett initiativ från skolans elevråd på mellanstadiet och tanken är att man en gång i månaden på förmiddagsrasten ska ordna ett café där man säljer sånt som frukt och smoothies. Syftet med det hela är att man ska samla in pengar till något form av välgörande ändamål. Den här gången gick pengarna till projektet School2school och då specifikt till en skola i Kambodja som även den heter Vasaskolan. Namnet kommer av att den som fungerar som vänskola i det landet och Vasaskolan i Djursholm har varit med bidragit till att bygga denna skola.

Jag tycker det är kul att man som elever vill engagera sig för att skapa förbättringar för andra som inte har samma förutsättningar för att lyckas i livet. Sen att man förpackar det på ett bra sätt och även lär eleverna sånt som planering, samarbete och skapar ett förstående för vad som krävs för att genomföra sådana arrangemang. Vi i köket har inte varit inblandade i det här utan det är eleverna som ska ordna allt, just denna första gång fick de lite hjälp från föräldrar men till nästa gång är tanken att det ska sköta både tillverkning och försäljning själva.

Jag tycker även det är bra att man satsat på ett nyttigt sortiment i caféet  Den här gången erbjöd man fruktspett och smoothies för en billig penning och vad jag kunde se så hade allt en strykande åtgång. När jag fick höra talas om att man skulle ha detta café så fanns en lite oro hos mig att eleverna skulle komma till matsalen full av godsaker och inte orka med någon lunch. Men den oron var obefogad, dels erbjöd de nu ett bra utbud näringsmässigt och när det väl var dags för lunch så var de lika hungriga som vanligt.

Så mer såna initiativ i vårt land vore kul att se.



















Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

20 april 2013

Fylld pasta med ugnsrostade romanticatomater, minimozzarella och prosciutto

I torsdags satt jag och tittade på tv-programmet "Tina möter" där Tina Nordström åker och besöker någon känd person för att laga mat tillsammans med den. Den här gången var det den fd fotbollsspelaren och numera expertkommentatorn Glenn Strömberg som fick besök i sin stad Bergamo, och självklart lagades det mat med Italiensk inspiration. En av rätterna hon lagade hette Gnudi och det är ostbollar som hon sedan blandade med ugnsrostade tomater. När det var dags att laga "fredagspasta" så hade hennes maträtt snurrat något varv i huvudet och jag hade omvandlat den lite i baserat på råvaror jag hade hemma redan. Så med inspiration från hennes rätt skapade jag något annat.



Fylld pasta med ugnsrostade romanticatomater, minimozzarella och prosciutto
(2 portioner)

400 gram romanticatomater
2 st vitlöksklyftor
0,5 st röd chili (utan kärnor)
1 msk olivolja
1 tsk flingsalt

150 gram minimozzarella (20 st)

250 gram Perline prosciutto (eller annan valfri fylld pasta)
15 gram smör

100 gram prosciutto

0,5 dl riven parmesanost

Börja med att värma upp ugnen till 250 grader samt sätt på en stor kastrull med vatten på plattan och koka upp det. 
Tvätta tomaterna och lägg dem i en ugnsfast form tillsammans med skivad vitlök och hackad chili. Ringla över olivolja och toppa med flingsalt. Sätt i formen i mitten av ugnen och låt den stå där i 10 minuter. Stäng av ugnen och ta ut formen med tomaterna, mosa dem försiktigt med hjälp av en gaffel och lägg sedan ner minimozzarellan i formen. Ställ in formen i den avstängda ugnen och låt den stå där i ca 5 minuter så att osten börjar smälta.
Under tiden smält lite smör försiktigt i en kastrull på medelvärme tills det blir gyllenbrunt och luktar lite nötigt. 
Koka därefter pastan enligt anvisningarna på förpackningen och häll av vattnet från pastan med hjälp av ett durkslag. Lägg tillbaka pastan i kastrullen, ta ut formen med tomaterna ur ugnen och blanda ner allt i pastan. 
Lägg upp blandningen på två tallrikar, ringla över det brynta smöret, lägg lite strimlad prosciutto ovanpå och avsluta med att toppa anrättningen med färskriven parmesanost.



Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

17 april 2013

Det där lilla extra

Foto: Stina Patetsos
Idag har vi serverat köttfärslimpa med gräddsås, pressgurka, rårörda lingon och kokt potatis till lunch på Restaurang Guldtuppen. Vår egen köttfärslimpa gjord på "riktiga" råvaror och inget inköpt helfabrikat, men om det hade stått pannbiff på menyn så hade det varit ett helfabrikat. Varför då tänker ni, jo för att vi i dagsläget inte klarar av att producera egna pannbiffar med den kapacitet vi har när det gäller utrustning och bemanning. Det finns en intention att nå dit men än så länge har vi en bit kvar innan vi klarar av det, och då får det finnas hur många experter som helst som säger att det går bara man vill - jag vill men det går ändå inte. Därför är det viktigt att man ser till att så mycket annat som möjligt kommer från det egna köket och är skapat med kärlek. Såserna bygger självklart inte på några pulver som bara rörs ner i vatten utan kokas på riktigt. Men sen kommer det där som gör den riktiga skillnaden. Istället för att köpa gurka och lingon på burk och hink så gör vi vår egen. Skivar gurka på maskin, rör ihop en enkel 1-2-3 lag och vips har man sin egen pressgurka. Köper frysta lingon tillsätter socker (i betydligt mycket mindre mängder än den färdiga sylten) rör runt, låter stå några dagar och så har man härliga rårörda lingon istället för den färdiga sylten.
Så om ni som vi har svårt att få tid och kapacitet att räcka till för att göra biffar, och inte bara
vill servera köttfärslimpa/låda, köp då bra biffar och satsa ordentligt på att skapa tillbehör lagade med kärlek och inspiration. Det är helheten man ska vara stolt över och man behöver inte skämmas om man inte kan göra allt själv.


Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  


 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken



15 april 2013

Bloggen fyller 1 år – hipp hipp hurra!

Den 15 april 2012 så bestämde jag mig för att starta en blogg som hette ”Skolkocken”. Jag hade haft en blogg ”Restaurang Guldtuppen”, kopplat till skolrestaurangen jag ansvarar för, sedan oktober 2011 men kände att det var så mycket mer än bara det som hände i vår skolrestaurang som jag ville dela med mig av. Inläggen på den började bli mer och mer mina egna personliga tankar vilket jag kände att jag inte kunde skriva under Guldtuppens namn. Så sagt och gjort, jag skapade en blogg med namnet Skolkocken. Tanken var, och är, att kombinera recept från både köket hemma och skolköket med tankar om offentlig mat i allmänhet och skolmat i synnerhet. I början skrev jag på båda bloggarna men ganska snart så tog Skolkocken över och Guldtuppens blogg blev övergiven. Den finns fortfarande kvar för att inte inläggen ska försvinna men inga nya inlägg är gjorda sedan mitten av maj 2013.

När jag nu summerar det första året som Skolkocken funnits så gör jag det med glädje. Under detta år har jag producerat 303 inlägg, detta blir nummer 304, och majoriteten av dem är recept av olika slag. Det inlägg som visats flest gånger är ett recept på "Glacerade revben". Antalet sidvisningar på sidan är i skrivande stund 90744, hade en dröm om 100.000 under första året när jag började få många följare men man kan ju inte få allt. De flesta som läser bloggen bor i Sverige (ca 90 %) utöver det har de nordiska länder tillsammans med USA och Ryssland många läsare. Men ibland dyker det även upp mer udda länder i statistiken såsom Singapore, Dubai eller Kina.

Jag har även en facebooksida kopplat till bloggen, och har där 219 följare som tycker att det jag skriver är intressant. Förutom mina egna blogginlägg så försöker jag även tipsa om annat intressant på facebooksidan, så om du är trogen läsare av min blogg och ännu inte gillat den på facebook så tycker jag att du ska gå in och göra det. Jag finns även på twitter men där handlar det inte bara om mat utan även om livet i övrigt.

Förutom att detta år har gett mig respons på internet så har det även lett till att jag blivit inbjuden som en av medlemmarna i OM – Gruppen för offentliga måltider. Något som gett mig många nya kontakter och utvidgat mitt nätverk både på internet och i verkligheten. Jag har även blivit administratör för Föreningen Svenska Skolrestaurangers Framtid:s facebooksida. Ett nätverk för alla oss som på något sätt arbetar med skolmat.

Så när jag nu summerar detta år och allt som hänt under det så kan jag konstatera att det gett mig mycket när det gäller personlig utveckling, men förhoppningsvis även lett till att andra har haft nytta av det jag skrivit. Så med det i tankarna inleder jag imorgon år 2 som ”Skolkocken” och hoppas att ni som följt mig hittills fortsätter med det samt att nya följare hittar igen mig.

Mvh Håkan ”Skolkocken” Lundholm


12 april 2013

Rostad aubergineröra med smaka av dill och fetaost


Denna röra görs på samma sätt som en Baba ganoush men istället för att smaksätta med bladpersilja så tillsätter man dill, fetaost och fefferoni. Vilket ger en frisk röra med sälta och lite hetta i.

Rostad aubergineröra med smak av dill och fetaost
(8-10 portioner meze)

1 stor aubergine (ca 400 g) och lite olivolja till pensling
3 st skivor dagsgammalt formbröd
1 msk tahini
2 st vitlöksklyftor
0,5 st röd chili
saften av 0,5 citron
1 dl rapsolja
0,5 dl olivolja
1 tsk salt
1 msk finhackad dill (går bra med fryst)
3 st finhackade fefferonis
150 gram fetaost i bit

Sätt ugnen på 225 grader och pensla sedan den sköljda auberginen runtom med olivolja och lägg den i en ugnsfast form. Sätt in formen med den hela auberginen högt upp i ugnen och rosta den i ca 25 minuter, se till att vända på auberginen några gånger under tiden. Ta sedan ut formen ugnen och låt auberginen svalna. Skala den avsvalnade auberginen genom att dra av det yttre skinnet så att bara innanmätet blir kvar. Lägg det i en mixer tillsammans med brödet. Tillsätt grovhackad vitlök och chili tillsammans med oljan och citronsaften. Mixa allt till en slät smet och smaka av med salt. Hacka dillen och fefferonin fint samt smula fetaosten för hand, vänd sedan ner det i aubergineröran. Den färdiga röran håller sig ca 5 dygn i kylskåp.






Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

11 april 2013

Ugnspannkaka med knaperstekt rimmat sidfläsk

Ugnspannkaka har jag faktiskt inte lagat sedan jag bodde hemma hos mina föräldrar, men det var nog bland det första som jag gav mig på att laga till min familj när jag insåg att det var kock jag ville blir när jag blev stor. Gick nog i 7 eller 8:e klass och skulle fixa middagen på egen hand. Rörde ihop en perfekt smet, körde in allt i ugnen och gräddade pannkakan till perfektion. Tog ut allt ur ugnen och serverade till en förväntansfull familj, och då upptäcktes misstaget som jag gjort - jag hade glömt saltet. Och det kan jag tala om att ugnspannkaka utan salt är ingen höjdare, och det är inte heller ugnspannkaka som saltats ovanpå för den delen. Så jag kan lova att jag efter det aldrig gjort en pannkakssmet där saltet glömts bort.


Ugnspannkaka 
(1 långpanna)
4 dl vetemjöl
1 liter mjölk
4 ägg
1 tsk salt
25 gram smör

Tillbehör:
500 gram rimmat sidfläsk i skivor
Rårörda lingon eller lingonsylt

Sätt ugnen på 225 grader och blanda under tiden som den blir varm smeten.
Börja med att röra ihop vetemjölet med hälften av mjölken till en klumpfri smet. Tillsätt sedan resten av mjölken tillsammans med äggen och saltet. Smörj en ugnsplåt med smöret och slå sedan på smeten. 
Sätt in plåten i mitten på ugnen och låt sedan pannkakan gräddas i ca 20-25 minuter tills den är gyllenbrun på ytan och den "stannat".

Under tiden som pannkakan är i ugn ta då skivorna med sidfläsk och strimla dem finns rakt över. När pannkakan nästan är klar hetta då upp en stekpanna och stek strimlorna tills de blir knapriga.

Servera pannkakan och sidfläsket tillsammans med lingon, gärna rårörda.






Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

10 april 2013

Baba ganoush på blomkål

Baba ganoush tillhör precis som hoummus de klassiska rörorna som ofta förekommer när meze serveras. Traditionellt görs den på aubergine men jag stötte på ett recept där man bytt ut den mot blomkål istället, lät för intressant för att inte provas och det blev riktigt bra.

Baba ganoush på blomkål
(8-10 portioner meze)

1 litet huvud blomkål och lite olivolja till pensling
3 skivor dagsgammalt formbröd
1 msk tahini
2 st vitlöksklyftor
0,5 st röd chili
saften av 0,5 citron
1 dl rapsolja
0,5 dl olivolja
1 dl bladpersilja
1 tsk salt

Sätt ugnen på 225 grader och ta bort ytterbladen från blomkålshuvudet. Pensla det sedan runtom med olivolja och lägg det i en ugnsfast form. Sätt in formen med blomkålen högt upp i ugnen och rosta det hela huvudet i ca 25 minuter, se till att vända på det några gånger under tiden. När blomkålshuvudet har mjuknat (använd en provsticka) ta då ut det ur ugnen och låt det svalna. Bryt sedan isär det och lägg det i en mixer tillsammans med brödet. Tillsätt grovhackad vitlök och chili tillsammans med oljan och citronsaften. Mixa allt till en slät smet, smaka av med salt och avsluta med att vända ner grovhackad bladpersilja. Den färdiga röran håller sig ca 4 dygn i kylskåp.





Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  
 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

9 april 2013

Måndagsfenomenet - fortsättningen

Igår skrev jag ett inlägg om fenomenet med att elever alltid är mest hungrig dag efter lov eller helg, det så kallade "Måndagsfenomenet". Jag tyckte att det jag skrev var något som inte uppmärksammats ordentligt i den debatt som finns om barns matvanor. Nu visar det sig att det här är inget nytt som hänger ihop med dagens snabbmatssamhälle där fredagsmyset tagit över utan har funnits med i många år. Jag hade ett kort samtal med Annika Unt Widell på Skolmatens vänner efter att inlägget var publicerat och då berättade hon att detta fenomen föreläste hon om redan för 10 år sedan när hon arbetade som kostinformatör i Skånes skolor. Och jag kan tänka mig att det redan då existerat i ett flertal år eftersom hon tog upp det som en del i sitt föreläsningsmaterial. Jag har även märkt att de kommentarer jag fått att jag inte är den första och säkerligen inte den sista som arbetar med skolmat som lagt märke till detta. Ett sorgligt faktum som jag inte har någon bra lösning på. Hur ska vi lyckas förändra den trend av ökad konsumtion av "skräpmat" som pågår i vårt land. Det är lite intressant att samtidigt som det rasar en debatt om matens innehåll och ursprung så har gemene man inget problem med att stoppa i sig mat och andra livsmedel med tveksamt näringsmässigt innehåll. När alla trender går mot mer närproducerad, ekologiskt och gårdsmärkt mat med tydligt ursprung så sitter ändå de flesta familjer där på fredagen med tacos och andra hel/halvfabrikat. Men det är väl som det alltid har varit och alltid kommer att vara. De som redan har ett intresse för mat och livsmedel är även de som anammar de nya tankarna om ämnet medan de som egentligen har behovet lever kvar i gamla rutiner och vanor.

Som ansvarig för ett skolkök kan jag dock försöka bidra till att förändra dessa vanor. Alla som arbetar i offentliga kök som serverar mat till barn i alla åldrar kan vara med och förändra barnens preferenser. Om vi tillsammans erbjuder god och vällagad mat så kommer (förhoppningsvis) barnens matvanor att förändras. Vilket i sin tur ställer krav på föräldrarna att servera god och smakfull mat. Det här är inget som kommer att ske över en natt utan är ett långsamt och slitsamt arbete. Men om inte vi bidrar till denna förändringsprocess var ska då de nya preferenserna komma ifrån? Tillsammans kan vi göra en förändring, detta är något som jag fullt och fast tror på. Men det hjälper inte om det är några få här och där som gör det utan för att förändra en generations sätt att tänka kring mat och måltiden så krävs en massiv insats på alla fronter.





 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

8 april 2013

Varför äter skolbarnen mest mat på måndagar?

Idag var våra elever åter tillbaks efter ett skönt påsklov och maten gick åt i en strykande åtgång. Något som fick mig att reflektera över ett känt fenomen bland de som arbetar med skolmat.

Om man intervjuar skolkockar och frågar dem vilken dag i veckan som det går mest mat oavsett vilken rätt man serverar så tror jag att de flesta svarar måndagar. Och jag tror inte att det beror på att barnen längtat så oerhört efter den mat vi serverar i skolrestaurangerna att de helt enkelt inte kan få nog när de äntligen får komma tillbaka, även om det vore fantastiskt om jag hade fel. Nej tyvärr handlar det nog om något betydligt värre. Att de helt enkelt inte blir serverade ordentlig mat under helgen och därför kommer hungriga tillbaka till skolan. Innan jag nu trampar på för många tår så måste jag säga att detta lyckligtvis inte gäller speciellt många av de elever som äter i vår skolmatsal, men så kommer de också från hem med lite större resurser än den vanliga familjen. Men även hos oss finns det säkerligen barn som inte får en ordentlig måltid under hela helgen. Och visst märker även vi av att samma maträtt går åt mer en måndag än den gör vilken annan dag i veckan som helst.

Om man skulle skapa ett skräckscenario av hur den typiska helgen kan se ut så skulle det kunna var så här:

Fredag kväll så serveras det fredagsmys i form av tacos som bygger på hel/halvfabrikat med en uppsjö av tillsatser och industruellt framtagna varor. Sen efter det så blir det någon form av snacks/godis/läsk i tv-soffan med hela familjen samlade.

Lördag består av någon form av utflykt där man intar lunchen på ett snabbmatsställe, det är ju så gott. Men det handlar ofta om tomma kalorier med hög halt av fett och socker. Och eftersom man ätit lunch på restaurang så behövs ju inte någon riktig middag utan istället blir det mackor till middag eller något liknande. Sen blir det tv-soffan precis som kvällen innan med mer snacks/godis/läsk.

Sen var det söndag och då är det ju skönt att få ta det lite lugnt inför arbetsveckan som börjar nästa dag. Lunch blir enkelt i form av smörgåsar och sen till middag lyxar man till med den ultimata kombinationen av fett och kolhydrater dvs pizzan, till den dricks det mer läsk. Sen har man ju kvar lite grejer från tidigare under helgen så resterna av snacks och godis äts framför tv:n och sköljs ner med mer läsk.

Och jag är faktiskt lite rädd att detta inte bara är en fantasibild utan att det faktiskt ser ut precis så här i flera hem. När man äntligen är ledig efter en hård vecka så vill man ta det lite lugnt, mysa tillsammans och inte lägga för mycket energi på att laga mat när man istället kan ägna den åt barnen. Och sen är det ju mysigt att bulla upp framför tv:n med en massa godsaker som man kan äta tillsammans och umgås.

I den debatt som finns om skolmaten och de näringsriktighet som den ska ha så nämns det aldrig att det bara är mellan 10-20% av måltiderna som intas i skolan, lite beroende på om mat äter mellanmål/frukost i skolan, resten äts i andra miljöer och där ska väl hemmet vara den största faktorn. Så när ska man börja tittat på den biten? Visst ska vi i skolrestaurangerna ta vårt ansvar och se till att den mat som vi serverar uppfyller alla kraven men om inte alla som serverar barnen mat tar samma ansvar så kommer ändå brister att uppstå i kosthållningen.

I dagläget finns det framtagna råd för hur mat som serveras i offentligt miljö ska utformas men vilka krav ska man ställa på det privata restaurangerna? För att inte tala om maten som serveras hemma. Det finns säkert många föräldrar med god kunskap om bra mat som ser till att deras barn äter ordentligt och omväxlande, men de andra barnen då? Vem ska se till att det som de äter leder till att de inte drabbas av övervikt, bristsjukdomar eller andra komplikationer som kan härledas till kosten.

Nu menar jag inte att man ska sluta med "mys" men däremot bör man tänka till om vad det egentligen är som man serverar sina barn. Måste alla helger se likadana ut? Även i min familj ägnar vi oss åt mys, men det gäller att hitta en balans i det hela. Om man äter en ordentligt lagad måltid finns det inte lika mycket plats för onyttigheter efteråt, dessutom behöver inte myset alltid bestå av socker och fett. Varför inte lite goda grönsaker och någon dippsås?

Det är från hemmet som barnen får sin matkultur, om man redan från unga år lär sig ovanor så är det svårt att bryta dem när man själv blir äldre. Om ingen lärt en att laga "riktig" mat när man var liten hur ska man då kunna klara av det när man flyttar hemifrån och ska skapa sitt eget hem. Det är ju på helgen man har tid att umgås och tillsammans som familj skapa en samvaro kring måltiden. Att laga mat tillsammans på riktiga råvaror och därmed lägga grunden till en sund matkultur. På veckorna har jag full förståelse för att man inte alltid har tid och hinner laga mat "på riktigt" så länge man inte tar för stora genvägar. Och då finns ju även vi i skolan som ser till att barnen för ett ordentligt lagat mål mat om dagen.

Jag hoppas att mina tankar här ska väcka dina egna tankar. Om vi inte tillsammans skapar förutsättningarna för barnens kostvanor hur kommer då framtidens vuxna att se ut och vad kommer de att äta?



Bilden är hämtad från aftonbladet.se

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken






7 april 2013

Hoummus

Vi hade temamiddag med vänner under helgen som gick och denna gång hade vi hämtat inspiration från Libanon, meze stod det på menyn och jag hade ansvaret för röror och såser. Den som är mest förknippat med detta är nog hoummus och här kommer min variant.

Hoummus
(8-10 portioner meze)
400 g kokta kikärtor (jag använde färdigkokta KRAV-märkta på burk)
2 st vitlöksklyftor
0,5 röd chili 
1 msk osaltad tahini (sesampasta)
0,5 dl rapsolja
0,25 dl olivolja
saften från 1/3 citron
1 tsk flingsalt

Häll av vätskan från kikärtorna och låt dem rinna av i en sil. Hacka under tiden vitlök och chili grovt (ta bort kärnorna om du vill ha en mild hoummus). Blanda sedan samman kikärtorna med alla ingredienser i en mixer och kör i 3-4 minuter till en slät smet. Vid servering garnera hoummus med olivolja som hälls i en liten grop på toppen och strö sedan över paprikapulver. Färdig hoummus håller sig i kylskåp ca 3 dygn efter mixning.



Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

6 april 2013

Kalljäst frukostbröd med solroskärnor

Här kommer ett bakrecept som är perfekt att fixa till på fredagskvällen så att man kan servera nybakt bröd till frukosten på lördag. Degen blandas till kvällen innan, får jäsa en stund i rumstemperatur och ställs sedan in i kylskåpet för att sakta jäsa under natten. Nästa morgon sätter man inte det direkt in ugnen och bakar det i ca 30 minuter.

Kalljäst frukostbröd med solroskärnor
(1 bröd)
10 gram jäst
1 dl kall mjölk
2 dl kallt vatten
1 tsk salt
1 msk honung
1 msk rapsolja
1 tsk brödkryddor
2 dl dinkelmjöl
5 dl vetemjöl special
1 dl solroskärnor

1 tsk rapsolja
1 msk vetemjöl special
0,5 dl solroskärnor

På kvällen:
Lös upp jästen i vatten och mjölk. Rör ner salt, honung, rapsolja och brödkryddor. Häll i allt mjöl och rör allt till en jämn smet, avsluta med att blanda i solroskärnor. 
Pensla en avlång brödform (som rymmer 1,5 liter) med rapsolja och mjöla den lätt. Häll degen i formen och tryck ut den jämnt, strö över solroskärnor och tryck ner dem lite i degen.
Täck formen med en bakhanduk och låt därefter degen jäsa i rumstemperatur i en timma. Ställ sedan in den övertäcka formen i kylskåpet.

På morgonen:
Ta ur formen ur kylskåpet och värm upp ugnen till 200 grader. Sätt in formen i ugnen och grädda brödet i nedre delen av ugnen ca 30 minuter tills brödet är genomgräddat. Det bästa sättet att veta om brödet är klart är att använda sig av en stektermometer. Sätt in termometern i mitten av brödet och låt det sedan gå tills termometern visar en kärntemperatur på 95 grader. Ta ut brödet ur ugnen, stjälp upp det ur formen och låt det vila ca 10 minuter innan du skär upp det. 




Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

5 april 2013

Fylld ravioli med serranoskinka, brynt smör, rostade solroskärnor och hyvlad parmesan

Det här inlägget kan inte riktigt kvalificera sig som ett recept utan är mer en inspiration till hur man kan skapa en enkel rätt som sätter guldkant på tillvaron utan att det för den skulle blir komplicerat eller tar mycket tid.
Det enda man behöver göra i matlagningväg är att koka pastan, rosta kärnorna och bryna smöret. Något som i runda slängar tar mindre än tio minuter att fixa och ändå ger en god smakupplevelse.



Så för att laga till denna rätt till två personer behövs följande:

250 gram färsk ravioli med någon typ av grönsaksfyllning (min hade kronärtskocka i sig)
120 gram serranoskinka
25 gram smör
1 dl solroskärnor + lite salt
50 gram parmesanost

Så här fixar du rätten:
Lägg solroskärnorna i en torr stekpanna, sätt den på en varm platta och låt kärnorna rostas under omrörning tills de blir gyllenbruna. Avsluta med att salta dem lätt.

Värm en kastrull med smöret i tills det börjar bli gyllenbrunt och får en nötig doft. Ta då bort smöret från plattan och låt det vila en stund.

Ta fram en stor kastrull och fyll den med 3 liter vatten, koka upp vattnet och släng i 2 msk salt. När det kokar lägg i pastan i vattnet och koka det enligt anvisningarna på förpackningen. Häll av den när den är färdigkokt och låt den rinna av i ett durkslag.

Under tiden som pastan kokar lägg då upp skinkan runt kanten på en stor djup tallrik (eller en vanligt), lägg sedan den färdigkokta pastan i mitten. Ringla det brynta smöret över pastan (se till att inte få med eventuellt bottensegment), strö över de rostade solroskärnorna och avsluta med att hyvla över parmesanosten. Servera genast. Njut.




Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  
 
Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken