Grattis "Nationellt kompetenscentrum för vård, skola och omsorg"

Gick in här för några dagar sedan och insåg att jag inte gjort något inlägg sedan början av oktober. Orsakerna är många; mitt diskbråck som börjat göra ont igen, skrivkramp och brist på energi. Men nu börjar bråcket kännas bättre efter en lång skön julledighet, skrivkrampen känns som den släppt och julledigheten har fyllt på energidepåerna.
Så förhoppningsvis ska inläggen komma tätare nu igen, kanske inte alltid fyllda med utvecklande och djupa analyser utan bara något kort men förhoppningsvis intressant.

Just idag tänkte jag bara lite snabbt glädjas över att "Nationellt kompetenscentrum för vård, skola och omsorg" på livsmedelsverket får nya medel från regeringen och därmed får fortsätta sin verksamhet med att utveckla de offentliga måltiderna. Projektet som pågått sedan 2011 tog slut 2014 då det ingick i den förra regeringens satsning på "Sverige - Det nya matlandet". Men nu har alltså den nya regeringen även de valt att satsa på denna viktiga funktion för oss som arbetar med offentliga måltider.
Läs mer här: http://www.slv.se/sv/grupp3/Pressrum/Nyheter/Pressmeddelanden/Fortsatt-satsning-pa-mat-i-skola-vard-och-omsorg/

Kompetenscentrums arbetsgrupp vid slutet av 2014 (Bild lånad av Magasin måltid)

Jag har haft turen att få delta både i seminarier och workshops som anordnats av kompetenscentrum och tycker att de verkligen har bidragit till utvecklingen som pågår inom de offentliga måltiderna. Så nu ser jag fram emot vad de kommer att bjuda på under 2015.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter och instagram under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken http://instagram.com/skolkocken

Ut med det gamla och in med det nya.

Den som följer min blogg och mig på facebook har säkerligen märkt att antalet inlägg markant har minskat. Detta beror på flera faktorer som tillsammans bildar en helhet. Främst handlar det om att hitta inspiration till nya recept hela tiden, något som blir svårare och svårare för varje gång. Det är ju inte så att jag lagar en nya maträtt varje dag här hemma utan flera av dem återkommer, antingen på nytt eller i form av sparade rester. Något annat som satt sina spår är att jag sedan i höstas bytt jobb och nu ansvarar för köket på Fribergaskolan och Restaurang F. En uppgift som krävt fullt fokus i början och ett jobb som även innebär mycket mer matlagning. Och det är här förändringstankarna kommit krypande. När jag började min blogg var tanken att blanda recept från köket hemma med nedslag i verkligheten, både i form av egna tankar men även att lyfta fram goda exempel. Nu har mycket av bloggen hittills handlat om recepten och inte så mycket av det andra. Och det är ju där mitt engagemang ligger, att spegla arbetet i den offentliga måltidsvärlden. Jag har även fått frågan varför jag inte bloggar mer om det vi gör i skolrestaurangen och nu när vi verkligen satsar på att minimera de färdiga produkterna och maximera det vi gör själva så känns det motiverande att börja visa vad vi kan. Så för dig som följt min blogg för att det hela tiden dyker upp goda recept från mitt kök där hemma så kanske du i början känner dig besviken när jag nu svänger om inriktningen lite men jag hoppas att du hänger kvar och ser vad som händer i Skolmatssverige. Och jag lovar att det fortfarande kommer lite recept då och då, både från köket där hemma och från jobbet.. För dig som följer bloggen för mina inlägg om den offentliga maten så hoppas jag att du kommer att bli glad över förändringen, en förändring som jag hoppas kan locka fler från den offentliga måltidsbranschen att följa det jag skriver. För det var ju det som var syftet från början, att visa vad en skolkock kan och ge inspiration till andra i samma bransch.

Så med det sagt. Ut med det gamla och in med det nya.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter och instagram under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken http://instagram.com/skolkocken

En dag i skolbänken samt vikten av service och bemötande

Idag har jag tillsammans med kollegor från Danderyd samt våra grannkommuner Vaxholm, Österåker och Norrtälje suttit i skolbänken. Ämnet för dagen var "Service och bemötande", ett kärt ämne för mig och något som jag tycker är lite eftersatt när det gäller fortbildning inom offentliga verksamheter.
Om man ser till helheten av den verksamhet vi bedriver i skolrestaurangen hos oss på Fribergaskolan och Restaurang F så är maten bara en liten del jämfört med de som innefattas i service och bemötande. Vi ägnar oss självklart åt lite annat också som ex att följa de regler vi har för hygien (ämnet för morgondagens utbildning förresten). Men just det här med service blir mer och mer en betydande del av det dagliga arbetet. Allt från hur vi bemöter varandra i arbetsstyrkan till hur vi bemöter våra gäster, besökare och andra intressenter. Hur vi förmedlar det vi ägnar vårt dagliga arbete åt är också en viktig del av detta och där är vår facebooksida den främsta portalen, men även den skriftliga informationen i matsalen i form av menyer m.m. är lika viktig. Hur vi ser ut, uppför oss och bemöter våra gäster är lika viktigt. Men även sånt som hur vi planerar vår verksamhet, hur vi ser till att maten finns framme i tid och att den håller en god kvalitet är viktiga delar. Men det finns självklart mer än så man måste arbeta med för att helheten ska fungera.
Så om man inte väger in allt detta och istället tror att det är det som ligger på tallriken som är det viktiga för våra gäster och inget annat så kommer vi snart att upptäcka att vi får missnöjda gäster hur god mat vi än gör. Det är bara att gå till sig själv och fundera hur man vill att en restaurangupplevelse ska vara. Att det är helheten som utgör minnet av besöket och att bemötandet är minst lika viktigt om inte viktigare än vad som serverades. En god service kan lyfta en sämre matupplevelse men god mat kan sällan göra motsatsen med dålig service.
Så mitt råd till alla som arbetar med offentliga måltider är att ni ska börja fundera över helheten i det ni erbjuder era gäster. Att det inte bara är maten som är det som resurserna ska satsas på. Nästa gång det är dags att kika på utbildningar så kanske man ska titta utanför utbudet som gäller själva maten och istället satsa pengarna på något som rör service och bemötande. Och då handlar det inte bara om att man ska vara trevlig och le mot gästerna, service är så mycket mer.

Dagens föreläsare Maria Wilbois

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter och instagram under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken http://instagram.com/skolkocken

Positiva siffror - men än är det långt kvar till hundra

En undersökning har gjorts på uppdrag av Jordbruksverket och det som undersöks är svenskarnas matvanor och attityder till mat.
Bland det som frågades om var inställningen till offentliga mat. Maten var indelad i skola, sjukhus och äldreomsorg. Denna undersökning är gjord under 2012 och jämförs med samma undersökning från 2011.
När det gäller de som tycker att kvaliteten är hög på maten i skolan så har det ökat från 14% till 20%. För sjukhusmaten är ökningen mindre, 14% jämfört med 12% året innan. Minst ökning var det när det gällde maten inom äldreomsorgen, från 7% till 8%.
Det är glädjande att det inom alla sektorer finns än ökning och det tyder ju på att det som alla vi som arbetar med offentliga mat dagligen sliter för ger resultat. Men det är ändå lite skrämmande att siffrorna ligger så lågt, speciellt när det gäller maten inom äldreomsorgen. Att det bara är 8% som tycker att man får mat av hög kvalitet inom äldreomsorgen.
Skolan är den del där det de senaste åren gjorts mest för att lyfta maten. Många olika satsningar har gjorts inte minst till följd av tillägget i skollagen som kom 2011 om matens näringsriktighet. Något som gjort att man börjat se över vad som serveras inom skolorna, men som jag också tror lett till att man börjat se över hela verksamheten i skolrestaurangerna runtom i Sverige. För hela upplevelsen är viktigt, inte bara det som ligger på tallriken.
Sjukhusmaten kan jag inte så mycket om så den lämnar jag utanför just nu. Men däremot har jag själv jobbat med mat inom äldreomsorgen både i början av min kockbana och på senare år. Jag vet vilken skillnad det kan vara på maten beroende på vilka som är med och bestämmer hur verksamheten ska vara. Vilka ramar man har att rätta sig efter och vilka de ekonomiska förutsättningarna är. Sen är maten i äldreomsorgen mer komplex då det är många som på ålderns höst får sjukdomar som påverkar aptiten, antingen direkt eller pga medicinering. Men jag hoppas att man precis som inom skolan ska börja se över vad som serveras och hur det serveras. För om måltiden är viktig i skolan så är den extrem viktigt inom äldreomsorgen. För många äldre kan det vara det enda som händer av värde under en dag och något de sett fram emot. Att då bli serverat något som inte är skapat med omsorg och känsla, och serverat med omtanke skapar en negativ upplevelse.

Så med de sagt så är det kul att siffrorna pekar uppåt men jag tycker det ska ses mer som en sporre att öka tempot och viljan för att ta det ett steg till än som något att fira. För än så länge är det långt till 100%.

Bild lånad från "privatmäklaren.se"

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Kompetens i de offentliga köken - idag och i framtiden

Det var namnet på en workshop som genomfördes på onsdagen den 18 september i Uppsala. Platsen för workshopen var Livsmedelsverket i Uppsala och som värd stod Eva Sundberg på Nationellt kompetenscentrum för måltiden i vård, skola och omsorg tillsammans med sina medarbetare. Varför denna workshop? Grunden var att man sett ett ökat behov av att belysa kompetensnivån och vilket behov som finns för utbildning inom de offentliga köken. Därför hade man samlat en skara kunniga personer från olika grupperingar med koppling till offentliga kök. Där fanns utbildare och utbildningssamordnare. Där fanns kostchefer och kökschefer. Där fanns personer som arbetar på kommunal nivå och personer som arbetar på landstingsnivå. Intresseorganisationer som Kost & näring, Sveriges kockars förening och Kommunal hade representanter på plats. Det fanns personer med kunskap om utbildning på gymnasienivå, högskolenivå och om vuxenutbildning. Syftet med dagen var att kartlägga nuläget inom de offentliga köken, vilka önskemål och behov som finns för framtiden samt hur man ska arbeta för att nå dit. Nu är detta inget lätt ämne som löses i en handvändning men tanken med dagen var inte att hitta alla lösningar utan snarare att det skulle vara ett startskott för framtida arbete.
Nu skulle jag kunna berätta om alla diskussioner som hölls under dagen, allas input baserat på egna erfarenheter och de tankar som lyftes fram. Men det är ju inte det som är det intressanta utan det är ju vad vi såg som de främsta punkterna att fortsätta att arbeta med. Efter att en samling förslag och punkter lyfts fram så bantades de ner till de fem punkter som de flesta deltagare hade en samstämmighet om och dessa blev det.

1. Nationell standard för
- grundutbildning
- validering
- vidareutbildning
Workshopen kom fram till att det i dagsläget finns en spridd bild om vad som ska ingå i en utbildning för att man i slutändan ska kunna benämna sig med en yrkestitel. En önskan om en nationell standard fanns så att utbildningarna är likvärdiga oavsett bostadsort och utbildare.

2. Nationellt "institut" för offentliga måltider
De offentliga måltiderna omsätter varje år en bytande summa av skattemedlen. Men det som saknas är någon form av samordnande verksamhet som kan ta ett helhetsgrepp på de som innefattas i offentliga måltider. Några av de punkter som belystes var forskning, vägledning och rådgivning.

3. "Måltidslyftet"
I dagsläget finns en stor skillnad i kunskapsnivåerna ute i de offentliga köken och med den framtid de offentliga köken står inför med stora pensionsavgångar inom en tioårsperiod krävs att man gör en stor insats för att fylla på kunskapsbehovet på alla nivåer inom offentliga måltider. Inom lärarkåren har man genomfört något som heter "Lärarlyftet" för att säkerställa att kompetensen finns i yrkeskåren. Någon form av liknande kunskapslyft för de offentliga måltidsverksamheterna efterfrågas.


4. Styrpunkter
Workshopen identifierade ett behov av stöd och vägledning när man gör ett förändringsarbete i verksamheterna. Någon form av vägledande styrpunkter som kan hjälp både små och stora organisationer i detta efterfrågades. Ett förslag väcktes om att utarbeta detta med stöd av den pusselmodell som tagits fram av Nationellt kompetenscentrum för måltiden i vård, skola och omsorg.


5. Marknadsföring
Som tidigare nämnts så kommer offentliga måltidsverksamhet stå inför en situation där man behöver fylla på med kunnig personal inom ett närstående tidsperiod. I dagsläget finns det redan nu en brist på kockar inom den privata restaurangbranschen och för att kunna konkurrera om den arbetskraft som finns måste alla som arbetar med offentliga måltider bli bättre på att marknadsföra sig. Att visa hur bra det är att arbeta med offentliga måltider, vilken glädje och stolthet det finns i det. Vilka arbetsvillkor som faktiskt finns, inte vilka som sägs finnas. Här har alla verksamheter tillsammans ett gemensamt ansvar att på olika sätt marknadsföra det som de är bra på och stolta över. Men förutom att locka den befintliga arbetskraften så måste även nya studenter lockas till landets utbildningar och då med målet att de istället för att se sin framtid i den privata näringen ska se den i de offentliga köken.

Men som jag sagt tidigare i denna text. Detta var bara inledningen på en lång process. Vi som var med på workshopen fick alla en hemläxa inför nästa träff där vi dels skulle sätta igång att marknadsföra oss på bästa sätt men dels även fundera över hur dessa fem punkter kan gå från vision till realitet.

Om du som läser detta sitter på någon bra idé eller tanke, tveka då inte med att dela med dig av den. Bara för att vi var några utvalda som deltog i workshopen så innebär det inte att det är vi ensamma som ska skapa lösningen utan vi behöv all hjälp och stöd vi kan få. Vi är många som arbetar med offentliga måltider och om alla bidrar med sina tankar och idéer så får vi en oerhörd källa att ösa ur.

Sen måste jag avsluta med att ur en personlig synvinkel säga hur oerhört kul och inspirerande det är att få träffa på människor som har ett driv och en vilja att förbättra de offentliga måltiderna på alla plan. Att få ingå i ett sammanhang och var del av en sådan gemenskap lyfter mig och inspirerar mig till att göra ännu mer för att skapa bättre offentliga måltider i den verksamhet jag tillhör.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Mina möten med de offentliga måltiderna i livet

Förutom att vara engagerad i mitt arbete och i den här bloggen så är jag även del av en nätverksgrupp. Vi kallar oss OM - Gruppen för offentliga måltider och syftet med gruppen är att dels utbyta erfarenheter och idéer med varandra men även att verka för en utveckling av de offentliga måltiderna.
Vi har en hemsida med en blogg där vi som ingår i gruppen delar med oss om våra tankar kring måltiderna och verksamheten i de offentliga köken. Denna gång föll lotten på mig att skapa ett inlägg och jag tänkte inte återge allt här men det handlar om mina minnen av offentlig mat under uppväxttiden. Om du är intresserad så hittar du inlägget här och kika gärna in på vår facebooksida, tycker du att det vi arbetar för är något viktigt så får du gärna gilla oss så vi får fler personer som stödjer vårt arbete.

Bloggen fyller 1 år – hipp hipp hurra!

Den 15 april 2012 så bestämde jag mig för att starta en blogg som hette ”Skolkocken”. Jag hade haft en blogg ”Restaurang Guldtuppen”, kopplat till skolrestaurangen jag ansvarar för, sedan oktober 2011 men kände att det var så mycket mer än bara det som hände i vår skolrestaurang som jag ville dela med mig av. Inläggen på den började bli mer och mer mina egna personliga tankar vilket jag kände att jag inte kunde skriva under Guldtuppens namn. Så sagt och gjort, jag skapade en blogg med namnet Skolkocken. Tanken var, och är, att kombinera recept från både köket hemma och skolköket med tankar om offentlig mat i allmänhet och skolmat i synnerhet. I början skrev jag på båda bloggarna men ganska snart så tog Skolkocken över och Guldtuppens blogg blev övergiven. Den finns fortfarande kvar för att inte inläggen ska försvinna men inga nya inlägg är gjorda sedan mitten av maj 2013.

När jag nu summerar det första året som Skolkocken funnits så gör jag det med glädje. Under detta år har jag producerat 303 inlägg, detta blir nummer 304, och majoriteten av dem är recept av olika slag. Det inlägg som visats flest gånger är ett recept på "Glacerade revben". Antalet sidvisningar på sidan är i skrivande stund 90744, hade en dröm om 100.000 under första året när jag började få många följare men man kan ju inte få allt. De flesta som läser bloggen bor i Sverige (ca 90 %) utöver det har de nordiska länder tillsammans med USA och Ryssland många läsare. Men ibland dyker det även upp mer udda länder i statistiken såsom Singapore, Dubai eller Kina.

Jag har även en facebooksida kopplat till bloggen, och har där 219 följare som tycker att det jag skriver är intressant. Förutom mina egna blogginlägg så försöker jag även tipsa om annat intressant på facebooksidan, så om du är trogen läsare av min blogg och ännu inte gillat den på facebook så tycker jag att du ska gå in och göra det. Jag finns även på twitter men där handlar det inte bara om mat utan även om livet i övrigt.

Förutom att detta år har gett mig respons på internet så har det även lett till att jag blivit inbjuden som en av medlemmarna i OM – Gruppen för offentliga måltider. Något som gett mig många nya kontakter och utvidgat mitt nätverk både på internet och i verkligheten. Jag har även blivit administratör för Föreningen Svenska Skolrestaurangers Framtid:s facebooksida. Ett nätverk för alla oss som på något sätt arbetar med skolmat.

Så när jag nu summerar detta år och allt som hänt under det så kan jag konstatera att det gett mig mycket när det gäller personlig utveckling, men förhoppningsvis även lett till att andra har haft nytta av det jag skrivit. Så med det i tankarna inleder jag imorgon år 2 som ”Skolkocken” och hoppas att ni som följt mig hittills fortsätter med det samt att nya följare hittar igen mig.

Mvh Håkan ”Skolkocken” Lundholm

Varför äter skolbarnen mest mat på måndagar?

Idag var våra elever åter tillbaks efter ett skönt påsklov och maten gick åt i en strykande åtgång. Något som fick mig att reflektera över ett känt fenomen bland de som arbetar med skolmat.

Om man intervjuar skolkockar och frågar dem vilken dag i veckan som det går mest mat oavsett vilken rätt man serverar så tror jag att de flesta svarar måndagar. Och jag tror inte att det beror på att barnen längtat så oerhört efter den mat vi serverar i skolrestaurangerna att de helt enkelt inte kan få nog när de äntligen får komma tillbaka, även om det vore fantastiskt om jag hade fel. Nej tyvärr handlar det nog om något betydligt värre. Att de helt enkelt inte blir serverade ordentlig mat under helgen och därför kommer hungriga tillbaka till skolan. Innan jag nu trampar på för många tår så måste jag säga att detta lyckligtvis inte gäller speciellt många av de elever som äter i vår skolmatsal, men så kommer de också från hem med lite större resurser än den vanliga familjen. Men även hos oss finns det säkerligen barn som inte får en ordentlig måltid under hela helgen. Och visst märker även vi av att samma maträtt går åt mer en måndag än den gör vilken annan dag i veckan som helst.

Om man skulle skapa ett skräckscenario av hur den typiska helgen kan se ut så skulle det kunna var så här:

Fredag kväll så serveras det fredagsmys i form av tacos som bygger på hel/halvfabrikat med en uppsjö av tillsatser och industruellt framtagna varor. Sen efter det så blir det någon form av snacks/godis/läsk i tv-soffan med hela familjen samlade.

Lördag består av någon form av utflykt där man intar lunchen på ett snabbmatsställe, det är ju så gott. Men det handlar ofta om tomma kalorier med hög halt av fett och socker. Och eftersom man ätit lunch på restaurang så behövs ju inte någon riktig middag utan istället blir det mackor till middag eller något liknande. Sen blir det tv-soffan precis som kvällen innan med mer snacks/godis/läsk.

Sen var det söndag och då är det ju skönt att få ta det lite lugnt inför arbetsveckan som börjar nästa dag. Lunch blir enkelt i form av smörgåsar och sen till middag lyxar man till med den ultimata kombinationen av fett och kolhydrater dvs pizzan, till den dricks det mer läsk. Sen har man ju kvar lite grejer från tidigare under helgen så resterna av snacks och godis äts framför tv:n och sköljs ner med mer läsk.

Och jag är faktiskt lite rädd att detta inte bara är en fantasibild utan att det faktiskt ser ut precis så här i flera hem. När man äntligen är ledig efter en hård vecka så vill man ta det lite lugnt, mysa tillsammans och inte lägga för mycket energi på att laga mat när man istället kan ägna den åt barnen. Och sen är det ju mysigt att bulla upp framför tv:n med en massa godsaker som man kan äta tillsammans och umgås.

I den debatt som finns om skolmaten och de näringsriktighet som den ska ha så nämns det aldrig att det bara är mellan 10-20% av måltiderna som intas i skolan, lite beroende på om mat äter mellanmål/frukost i skolan, resten äts i andra miljöer och där ska väl hemmet vara den största faktorn. Så när ska man börja tittat på den biten? Visst ska vi i skolrestaurangerna ta vårt ansvar och se till att den mat som vi serverar uppfyller alla kraven men om inte alla som serverar barnen mat tar samma ansvar så kommer ändå brister att uppstå i kosthållningen.

I dagläget finns det framtagna råd för hur mat som serveras i offentligt miljö ska utformas men vilka krav ska man ställa på det privata restaurangerna? För att inte tala om maten som serveras hemma. Det finns säkert många föräldrar med god kunskap om bra mat som ser till att deras barn äter ordentligt och omväxlande, men de andra barnen då? Vem ska se till att det som de äter leder till att de inte drabbas av övervikt, bristsjukdomar eller andra komplikationer som kan härledas till kosten.

Nu menar jag inte att man ska sluta med "mys" men däremot bör man tänka till om vad det egentligen är som man serverar sina barn. Måste alla helger se likadana ut? Även i min familj ägnar vi oss åt mys, men det gäller att hitta en balans i det hela. Om man äter en ordentligt lagad måltid finns det inte lika mycket plats för onyttigheter efteråt, dessutom behöver inte myset alltid bestå av socker och fett. Varför inte lite goda grönsaker och någon dippsås?

Det är från hemmet som barnen får sin matkultur, om man redan från unga år lär sig ovanor så är det svårt att bryta dem när man själv blir äldre. Om ingen lärt en att laga "riktig" mat när man var liten hur ska man då kunna klara av det när man flyttar hemifrån och ska skapa sitt eget hem. Det är ju på helgen man har tid att umgås och tillsammans som familj skapa en samvaro kring måltiden. Att laga mat tillsammans på riktiga råvaror och därmed lägga grunden till en sund matkultur. På veckorna har jag full förståelse för att man inte alltid har tid och hinner laga mat "på riktigt" så länge man inte tar för stora genvägar. Och då finns ju även vi i skolan som ser till att barnen för ett ordentligt lagat mål mat om dagen.

Jag hoppas att mina tankar här ska väcka dina egna tankar. Om vi inte tillsammans skapar förutsättningarna för barnens kostvanor hur kommer då framtidens vuxna att se ut och vad kommer de att äta?

Bilden är hämtad från aftonbladet.se

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken

 

Eller så hittar du mig på twitter under namnet @Skolkocken

https://twitter.com/skolkocken

Skolkocken - en av medlemmarna i OM

Sen början på året har jag tillsammans med fyra andra personer, smidet på planer för att bidra till utvecklingen av den offentliga gastronomin. Vi har alla på varsitt håll gjort vårt bästa för att inom den egna verksamheten göra det vi kan för att förbättra standarden på skolmaten. Men samtidigt känt att det finns så mycket mer man kan göra, både genom att hjälpa andra men även genom att påverka politiker och makthavare.
Därför har vi nu bildat OM - Gruppen för offentliga måltider. Syftet med gruppen är att vi dels ska bidra med våra kunskaper och erfarenheter för att lyfta organisationer inom offentliga måltider, men även att genom att bidra i debatten lyfta frågor som vi tycker är viktiga för en fortsätt positiv utveckling inom offentliga måltider.
Vad vårt initiativ kommer att leda till i praktiken, både för gruppen och för de offentliga måltiderna har vi ingen aning om när vi nu lanserar oss. Men att det kommer att leda till något positivt är vi övertygade om.
Så om du som läser det här har ett intresse för offentliga måltider och dess utveckling så tycker jag att du ska kika in på vår hemsida och läsa lite mer om vilka vi är och vad vi vill.