KRAV-certifierad skolrestaurang

Vi är KRAV-certifierade på nivå 1.

Sedan april 2011 så är vår skolrestaurang KRAV-certifierad, och nu tänkte jag uppmana fler skolrestauranger att bli det. Men är det inte lite krångligt undrar nog några, för att inte tala om dyrt. Krångligt tycker jag inte att det är, visst i uppstarten kräver det lite extra arbete och sedan måste man hålla koll på vilka varor man handlar för och hur mycket av inköpsbudgeten de utgör. Men uppskattningsvis tar detta ca 15 minuter av min arbetsvecka så speciellt tidsödande är det inte.
Det här med att det skulle vara dyrt håller jag inte heller med om. Att vara KRAV-certifierad handlar om en årskostnad på 4000:- till certifieringsorganet (i vårt fall Hushållningssällskapet) samt en licenskostnad till KRAV på 600:- så det är egentligen den stora kostnaden.

När det gäller själva inköpen så säger KRAV detta för nivå 1 som vi är certifierade enligt: Minst 25 % av det totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-märkta/EU-ekologiska/MSC/-märkta produkter. (Av dessa ska minst hälften bestå av varor som är KRAV-märkta).

Vi har en budget på 9:-/elev/dag och inom denna budget har jag inga problem att handla varor som uppfyller dessa 25%, i dagsläget ligger jag på ca 35%. Det gäller att fokusera på vissa grupper av livsmedel där skillnaden mellan priset på KRAV-märkta och konventionella varor inte är så stor. Vårt mejeriinköp består till stor del av KRAV-märkta artiklar. Sen handlar jag i stort sett bara MSC-märkt fisk, enda undantaget är färsk lax. Vår potatis är KRAV-märkt och detsamma gäller den frukt som köps in till mellanmål och lunch. Med dessa artiklar så har vi en god bas för att komma upp i de 25% som krävs. Till detta läggs lite andra varor som bröd, ris, pasta, vissa grönsaker och kaffe. Så med lite smart tänk och avtalade varor som är KRAV-märkta så är det inte så svårt att komma upp i rätt nivå utan att spräcka budgeten.

Mitt råd är att innan ni tar kontakt med ett certifieringsorgan så ska ni börja med att titta över vilka produkter ni redan nu köper som är uppfyller kriterierna för KRAV, Eko och MSC. Vilka har ni på ert anbud och vad skulle ni behöva ändra på för att komma upp i 25%? Sen måste man även ta ställning till om årsavgiften är något som finns plats för i budgeten, här handlar det om att ta en diskussion med den som är ekonomiskt ansvarig. Men med rätt argument så har jag svårt att se att någon ledare i dagsläget kan säga nej om man vill visa att man tänker på miljön. Det är ju även en positiv profil för skolan och en del i marknadsföringen om man har en KRAV-certifierad restaurang.

Nu vet jag att det är många kommuner som satsar hårt på att öka mängden KRAV-produkter i skolrestaurangerna och då är det ju bara att hänga med på tåget. Men i de kommuner där det inte hänt ännu så är det viktigt att man från restaurangernas håll visar att det finns ett intresse och en vilja till förändring. De offentliga köken står för en mycket stor del av de livsmedelsinköp som görs årligen och kan vi öka vår andel av KRAV-produkter så tror jag att det kommer att göra att marknaden blir större och priserna sjunker. Det i sin tur gör att det även blir lättare för den vanliga konsumenten att handla dessa varor då det finns mer att välja på till lägre priser.

Om ni nu blivit intresserade av att titta på det här med KRAV-certifiering så finns mer information att läsa på KRAVS hemsida.

Om det är någon som behöver lite råd eller har frågor om hur vi jobbar så kan man nå mig via min mailadress: skolkocken.mail@gmail.com , så lovar jag att återkomma med svar så fort som möjligt.

 Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept dykt upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan. http://www.facebook.com/Skolkocken