Det här med favoriträtter

Hamburgare med halloween touch

Något som fascinerar mig otroligt mycket är hur eleverna går och längtar efter vissa rätter. Jag skulle kunna förstå längtan om det var något speciellt och särskilt som man bara kan få ibland och på vissa restauranger. Men här handlar det om hamburgare, tacos, pizza, nuggets, pannkaka osv. Rätter som kan köpas/lagas var som helst och inte känns särskilt speciella för mig. Jag vet inte om det handlar om att dessa rätter är ett något slags "lyx" i barn ögon. Rätter som inte innehåller en massa tvång och ofta förknippas med någon form av annorlunda middag. Tacos är nog en stående rätt på mångas fredagsmys, ett tillfälle när alla samlas tillsammans efter en vecka av slit och njuter som en familj av en stund. Hamburgare, pizza eller nuggets är något som jag tror att många förknippar med att man gjort något annorlunda (och förhoppningsvis roligt) under dagen vilket inte skapat tid för matlagning. Så jag tror inte att det är maträtterna i sig som är det magiska utan det är nog omständigheterna kring det som är det speciella.
Vi serverade hamburgare i vår skolrestaurang igår som en avslutning på första delen av höstterminen, nästa vecka är det höstlov, vilket har skapat frågor sen i måndags. "Är det verkligen hamburgare på fredag? Någon sa att de inte var det? Är det inte det? Får vi det på fredag?" Så har det låtit hela veckan. Min dröm är den dagen som dessa förväntningar finns kring helt annan mat. När eleverna frågar om det verkligen är en gulaschgryta nästa dag eller om det stämmer att de ska få kokt torsk med äggsås nästa vecka. Men dit är det nog en lång bit att vandra. Men jag är inte rädd för promenaden och har tagit på mig ett par rejäla kängor. En liten bit på vägen har vi gått hos oss och vi fortsätter vår marsch framåt för att en dag få just dessa frågor från eleverna om rätter som är så långt som man bara kan kommer från dagens favoriter.


Något annat som fascinerar mig oerhört och som jag har lite svårt att förstå är när de äntligen får sina favoritmat så kastas det mer än de dagar det serveras något som de inte tycker om. Visst vet jag att de tar mycket mindre då vilket gör det svårt att kasta speciellt mycket. Men om man nu tycker om just denna rätt så mycket varför vill man då slänga den i soporna. Hos oss finns inga begränsningar på hur mycket de får äta (inom rimliga gränser) och det är väldigt sällan som det inte räcker till alla. Så varför måste de då ta så mycket och sedan bara kasta det i soptunnan? Det här är något som vi kämpat hårt med hos oss och kommit en bra bit på vägen. Nu gäller det bara att nå fram vid sådana här speciella dagar när längtan efter favoriten gör att man tar mer än man orkar bara för att man tycker om maten extra mycket.

Men det är just dess problemställningar som gör att man vill arbeta i skolans värld. Att hitta vägar för att nå fram till barnen för skapa både bättre matvanor och värderingar kring maten/råvaror. Vi i skolrestaurangen är inte bara där för att se till att eleverna får i sig en näringsriktig måltid, vi är även där för att utbilda dem om vad en god måltid är och hur man kan skapa en hållbar livsmedelskedja som minskar påverkan på vår värld.

Du har väl gillat min sida på Facebook. Ett enkelt sätt att se när nya recept och andra blogginlägg lagts upp samt att det ibland dyker upp lite små tips, länkar och annat på sidan.  

 http://www.facebook.com/Skolkocken